vid damm (dam)

hennes trädgård består av mexikansk folkkonst
dödskallar som krukor, växer vinröda rosor från ögonen
det är ett paradis, inte underligt att hon alltid går näck
trädens blad censurerar inget, då inget är fel eller nytt
hon berättar sin historia och ni ska se att allt har samma grund
men det naturliga bortglömt, man behöver inte döda för päls
vi är för bekväma och att vara bekväm tillför mer svagheter
utan kläder kan man lära sig att fånga kärlekens värme i kylan
finna glädje lätt när ingen ångest över vad man ska ha för prylar
för att få högre status finns i luften (blandad med andedräkt)
alla står på samma nivå, spelar ingen roll hur man ser ut
alla står på samma nivå, spelar ingen roll hur lång man är
hur mycket man väger - så länge man är nöjd med sitt liv
nyfiken på världen

hennes trädgård har olika avdelningar, blandar kulturer
öst till väst, bildar ett centrum som de reser en mur runt
blandar allt och finner ett svar
får oss att glömma alla tortyrer, hur vi plågas av
sekundvisarens piska mot ryggen
hon erbjuder en hand, men de flesta avböjer
äcklas över hur hon ser ut och beter sig
hur hon bara kan strunta i affärer
lyckas i arbetslivet och tjäna pengar

lavett

handflatorna är trumpinnar
kontrollerar passport
hur mycket luft som ska gå igenom
för att skapa rätt tryck

kinderna är slagpåsar, trummor
luften kan samlas där som i en ballong
beroende på hur hårt man slår
bildar man olika ljud

läpparna är de mest mångsidiga cymbaler
rörliga, bestämmer tempot
bestämmer ton i dur eller moll när de
formar ord som inte sägs

vindslag

fjädrar ligger lager på lager
ovan och under
läppar till munnar
lyssna på vad de har att säga

nageln skriver tanken i sanden (dina ögon skiner som spjutspetsar)

texten skriven med blyertspenna
väger bly. den är inte skriven med ett fast tag
ingen styrka transporterad till något av en
blandning av glitter till smink och spår av hjul
efter handbroms under hög fart
nej, det är orden och
bara orden som kan nå fram till hjärtats punkt
för att kunna börja en ny mening
styra, välja riktning
uttalandet med tungan
ett vasst redskap vilket man långsamt för igenom glaset
en cirkel, ja, låt slutet möta början
få det att fulländas, så du kan bryta koden
bestämma en ny, en personlig som bara du kommer ihåg

texten skriven med bläckpenna
en ring som kramar om pekfinger
inte ensam om det man ser
en tatuering som bevarar ett minne på hud
precis som fläckar på en matta
fotsteg, målarfärg eller smulor
en krona på gatan är lika mycket värd som
ett nedtrampat tuggummi
en nedtryckt tangent betyder ingeting
sista utvägen är valen av orden
de ska kunna sticka ut andras ögon
annars är det kört
likt någon som somnar till en bok
fönstret på skärmen är borta
känslan av en annan värld fanns aldrig till
inte i närheten men
texten skriven med bläckpenna
går inte att sudda ut
om man vill, måste man stryka eller
riva sönder pappret
det tar längre tid samt att det fortfarande
finns kvar, under broar eller som pusselbitar
vilket gör att det betyder mer
tid är pengar, minne hör till
när man ska hitta vägen hem

om du ska mörda mig
gör det med en kniv
rista in ord på min kropp
som betyder något för dig
först då kan jag förstå
meningen med ditt liv
och varför du tar mitt

Agathe

jag bad om en bild
annars skulle jag inte tro
vad jag hörde
och jag fick det bevisat
det var alltså sant att en
ängel var belägen
med en röst och ukulele
falsetten sammanspelade
med de ljusa ackorden
strängarna delade in allt
i olika partier och
för första gången
trodde jag på demokratin
att det fanns i världen

sjunker in i en roll bortom dig och din makt

trodde att du satt på tronen
men det var du som på knäna bad
satt på botten, väntade ett ankaret
att landa och ta dig upp
en helikopter bortom helvetet
hissa till en nivå jämsides med
molnen, fåglarnas bo
propellern likt ett paraply
en sköld som skyddar, förvarar glädjen
trots surt regn
piruetter längs gatan medan du sjunger
en sång till din älskande
henne du är på väg till

trodde att du satt på tronen
men det var du som på knäna bad
satt på botten, kunde inget göra
åt bomberna som föll
droppar av gift, liten mängd
stor skillnad när man inga medel har
förlamad likt statyer, smälter sakta
droppar går icke att hindra
vore annat med piller
vore annat med land eller över

trodde att du satt på tronen
men det var du som på knäna bad
vem är med oss, finns det några sidor
du är framröstad av folket
men vilka är de och vem röstar du på
vilka är de som hatar dig
vem är den som har format dig och ditt öde
varför tycker du att det
känns som att du sitter på botten när du kan
lägga vilka ord som helst i andras öron
framställa bubblor med sugrör
vilka spräcks och utlöser order
bubblornas ytor speglar
vänder om, ändrar form
folket gör fel saker och
vattnet märker av
om du ljuger
du längtar till
fartyget

"städa"

"städa" är ordet de skriker
"städa" är vad de vill att jag ska göra
de vill så gärna eftersom jag aldrig gör det annars
de vill att folk ska ändra på sig
de vill att folk ska göra saker de aldrig gjort förut
de vill att folk ska göra misstag, göra fel
de vill höra att de har rätt
att det behövs göra rent
då man hittar sådant man letar och letat efter
och kan fortsätta sin väg
med större förståelse varför man gör som man gör

huvuden är endast krukor
kan behövas diska rent
om man ska kunna se en framtid
och känna en nytändning
antikt använder de bara för att känna pengar
jag hoppas att jag är värd mer
nu när jag börjar städa mitt rum