En på millionen

Jag önskar att jag
Hade en million
Händer
Så att jag skulle
Kunna hålla dig
Tillfredsställd

Jag önskar att jag
Hade en million
Hjärtan
Så att jag skulle
Kunna slå extra slag
För dig

Jag önskar att jag
Hade en million
Läppar
Så att jag skulle
Kunna kyssa
Hela dig

Jag önskar att jag
Hade en million
Speglar
I mina ögon
Så att jag skulle
Kunna se dig
Mer än en gång

Jag önskar att jag
Hade ett luktsinne
Som kände lukt på
Tusentals mil
Så att det skulle
Kännas som om du
Var här
Vid min sida

Allt känns lika långt borta
Som ett leende
I en tragedi
Ta fram mitt sanna beteende
Inom mig
Det finns bevis på att liv
Är till för två
Av olika färg

Isskulpturer av balett
Piruetter i snöstormen
Låt vinden ta allt fett
Frys in formen
Till somliga
Sommarkvällars
Ramar i
Rampljuset
Stå på sned
För att göra något
Nyskapande och
Originellt
Istället för att gå modet
Med
Gelé
I håret

Magen
Den trycker
Den håller inne
Och förvarar
Allt
Så att det gör ont
Det är som en hård
Boll
Som fastnat i ett träsk
Som fryser till is på
Vintern
Och du
Måste hålla i ett
Räcke
För att kunna stå
Du håller i ett
Räcke
Och ser stupet ner

Magen
Det är ett
Centralt problem
Den slår in varje spik
För att kunna gå mer
Du ligger på
Backen
Och gör en gest med
Din hand
Den säger
Ta upp min fana för
Mitt land
Låt oss segra eller
Åtminstone bära protestband
Vi vill
Kunna
Visa att
Vi vill
Försvara

Magen bestämmer
Lagar när
Den har makt
Den piskar alla så att
Deras ryggradar aldrig
Mera
Kan bli raka
Och
De går
I otakt
Allt som varit före
Hamnar efter
Du säger att
Du ska ta igen med ordet
Käften

Den blindes öga
Strålar genom
Molnen
Den blindes öga
Kan jämföras med
Solen

Den döves öra
Har det lika fridfullt som
Skogen
Den döves öra
Sluter ifrån alla ord som finns
På jorden

Den stummes tunga
Ligger i ide och
Grubblar
Den stummes tunga
Har en mun att
Lugna

Tunnlar av mörker
Som förs till
Änden av ljus
Allt sker under
Dagarna
Av slutgiltiga beslut

Tunnlar av mörker
Som förs till
Änden av ljus
Vart vill du gå
Vi kan gå över
Resterna efter de
Sprängda bergen
Vi kan gå över allt grus
Som är pusselbitarna ut

Tunnlar av mörker
Som förs till
Änden av ljus
Gå lika nära gränsen
Som flugan flyger vid lampan
Och brinner upp

Tunnlar av mörker
Som förs till
Änden av ljus
Alltid samma
Utgång
Även om
Mörkret har så
Många fler
Ingångar

Tunnlar av mörker
Som förs till
Änden av ljus
Änden av ljus är en
Stöt av ny
Energi
Som ger för
Mycket kraft så att
Det hela
Först
Blir
Som grammofonspelarens
Brus
Men som mognar
Sakta och
Säkert
Som en
Frukt

Det var
Lastbilar utan
Last
Det var
Människor som
Körde för att
Lasta på
Människor som
Inte dög
Till livet

James Littlefield
Var i en
20-årskris
Han hade levt som
Mors lilla gris
Hon hade lagat mat
Och tvättat kläder
Nu när han hade flyttat
Så såg han ut som det
Värsta vädret
Smal som den torraste öknen
Smutsig som den fuktigaste regnskog
Han ville veta hur man levde
När
Pengar bara dog
Som
Ungdomen vissnar när
Rosen byter jord

Det var
Lastbilar med
Last
Det var
Människor som
Körde för att
Lasta av
Människor som
Inte dög
Till livet
Som det nu var
Krävdes förflyttning
För att lära sig vad man
Skulle göra med det som
Var utvecklat nog för att
Finnas kvar

Tävla med tänder och
Dess djup
Hur långt in kan dina
Tänder nå
Innan munnens längd
Tar stopp och
Upptäcktsfärden tar slut
Måste äta upp
Det man har sett
Innan man kan fortsätta
Ge de som har gett

Tävla med tankar och
Dess källa
Hur mycket är sant av
Det som flyger över och
Flyter på alla
Tidningars huvudställen

Tävla med tiden
Spring ifatt livet
Med stora kliv som
Visaren tickar längs med
När du har vant dig
Vid hastigheten så kan du
Släppa garden för att
Se dig omkring
Landskapet som förändras
Grindar som öppnas
Grindar som stängs
Betala alla pojkar
Som öppnar upp dig
För ännu en sväng
Om
Runt hörnet finns det
Troll
Men de blir som vanliga personer
När du umgås med dem
Så länge så att de är värda att kallas
Vänner