från håll sitter allt ihop

min kontakt till solen

är inte i, jag är ett sladdbarn

jag kan inte läsa av verkligheten,

för mörkt, bokstäver återfinns överallt,

inga rader, luckor, allt är så bokstavligt att

jag måste bli en bokstav själv för att passa in

och inte bli utfryst,

komma alltför långt

efter

bort från blues, mot intig populärmusik

jag faller stilla, jag faller från det blå;

ett nät väntar på mig, ett nät som ska rädda,

men min instinkt är att vända rygg,

för vad jag ser är en bikupa tom på honung,

likt en myrstacks gångar - mörka

och trånga och eftersom jag är liten kommer

jag kunna komma igenom, åka

kana ned, inte räddas, utan tvingas spendera

mitt liv på en tunn, grå tråd

solen i månens kläder

ögon kokar, är endast jordkokor;

inga blommor i som kan blomma,

kan icke se längre än några meter,

de som ser i ögonen tittar förbi -

detta har varit, inte jord utan skit,

ögon kokar, håller på att bli sten

bölja

tårar av sand, ett osynligt finger

som skriver ägarens namn

en vind suddar bort, nagel klipps

ram försvinner, deg formar

istället för att man formar denne

den lille väger på stolen, den

gamle väger mindre och

bärs istället,

en pianos tangent

trycks ned

allt mer, dimma läger sig,

gör så man inget ser - tinget

tar över position,

tvingas sitta och se på

får inte längre stå

destination (.)

allt kanske inte tar slut, men vi tar slut,

åtminstone som vi är nu - likt

händelser blir till minnen och förvrids

allt

allt är ord, varje ord formar betydelse

för något... vad betyder det?

kan något vara som det är, eller måste

man hela tiden böja för att

hänga med?

turas om; ett ben

ta ett steg

före det andra varannan gång, forma

fotspår, fotspår som likna

en kvinnas kropp, desto längre man

går, desto längre kommer

man in och får chans att göra ett barn,

men då har man använt kvinnan som en sak

och därav omvandlat hennes

riktiga betydelse, vad kan då barnet bli av?

...............................................................

ord man väljer hänger nog

väldigt bra ihop

med hur man gör val i livet

allt gott, el le, r?

jag bevarar saker utanför ramarna

av min kropp, mitt skåp, rum, hus

lever inte genom ting, utan luft

ta in en matta för att ha en grund

och dess kontrast på samma nivå

börja där, finn balans, få fötter

på jord så man kan gräva upp rot

att koppla med ådra, blod bli en

del av flora, bladen vara fjädrar,

tangenter - pianots vita erhåller

majoriteten, vi vet inget om detta

tankar blir till ljud som blir till rörelser som skakar hand som skapar kontakt (ut/in)

blåslagna blåmesar vidrör blåa toner

när de seglar uppe i det grå

ett notblad där ett glas

vatten vält och fått bläcket

att gå utanför bokstävernas ramar

lägger sig på varandra likt deras

fjädrar gör dräkten med vingarna

starkare och bättre genom att ha

fler lager, tätare väggar,

hör inte de andra, lyssnar till sitt

hjärta, kan omvandla drömmen

till en verklighet, kan flyga för att

den vill

blåtira, ett svart hål, de svävar i

intet, för de vet allt, sjunger

en sång där en sträng

får fram olika stämmor, då

den uttalar tungvrickande ord ...