dom i no

puls plus puss, andas in luft

till någon som är

utanför dig,

gör så vinklar gå ihop, ljus

med strålar studsa,

få de olika

färgerna de har att bli som

ett alfabet - stå i

rad, men

blanda för att bli något av

spik (kalendern hängde sig)

valborg, en fri vilja brinna

elden med dess lågor omringa

bilda en stad som står på

gränsen mellan kärlek och hat

av deras mest

passionerade former, utanför

formernas linjer utanför

linjerna som gör formerna till

former, utanför så de kan

forma nya former

ryck bort ett hårstrå från

ditt ben, introducera för

ögonbryn - taket,

himlen över allt vi ser -

dela med sig av

minnen, sin erfarenhet,

få molnen att gå, lämna

dig ensam

att utforska hemmet

som

egentligen är okänt

de sköt upp raketer för skojs

skull och regndroppar

föll ned, himlen blev sårad, men de

brydde sig ej, gnuggade

endast händer mot varandra

mer, värmen spred sig

upp över ytan, nådde naglarna vilka

speglade känslan till

gnistor som satte fyr i gräs

knyt orm fort

kom på sidospår, bort från centrum;

vandrar nu i en gränd, prostituerade står

runt hörnen och försöker dra mig in -

desperata över att få lägga sina tassar på

pengar, men de skulle ändå inte få

behålla någonting eftersom de står längst

ner; mörkret lägger sig och blir som

en extra hinna, lamporna vid husväggarna

är så svaga att de blandas med mörkret

och får känslan av mystik att framträda;

varenda ljud låter gammalt, i klass med

golvplankor som knakar, ögon en morgon

slem, grus, blandar de i under tiden man tar en tupplur,

se upp, det finns ett slut,

se till att du vaknar innan de blivit majoritet och

förutom ögon även tagit

öron, hals och mun, isolerat dig från nu, skapat en annan

verklighet

som inte verkar sund,

snarare

grund

odd

om alla djur är

djuriska, är då alla

odjur mänskliga?

lik---gil--tig

det finns ingen kraft att ta, ingen att ge

jag kan varken skratta eller spy

även om om jag vill

jag är den genomskinliga påsen

du ser liggandes ensam på asfaltsvägen

där vind slår omkull allt i sin

väg, jag fylls med

luft, blir rund å rullar mjukt,

om någon frågar något svarar jag med

ett axelryck

likt en marionettdocka

tar sig upp

mitt armbandsur är min boj,

räddar mig inte från att drunkna,

utan stoppar mig från att flyta fritt,

jag är arresterad på livstid, mitt

hus är min cell, har husarrest - vid

minsta rörelse får jag en elchock,

vaknar till vilket är som att

somna ännu mer

då jag lever för drömmen

att komma ur denna verklighet som

är så verklig att allt är skit

som drar mig ner

hoppas på det bästa

du får mig att ljuga, säga att jag älskar,

hålla kärleken framför rädslan

en källa som är en källa

rent bokstavligt;

ogrundad,

men, alltid ett hav där man kan fiska

igenom eldring

du går i dur, för du är motsatsen

till mig, din skugga som bildas

av ljuset du kastar omkring dig

du går i dur, böjer dig i imperfekt,

lämna för att gå fram, blir kubism,

ljuset studsar, bildar ring perfekt