Sy ihop mig nu, snälla, jag klarar det inte mer; Jag hoppas att detta är sista gången.

Höst, vinter och
En sol
Krossa isen och simma
Som du går
Vem kommer någonsin
Att förstå
Människor är lika
Beroende på nål
Jag har en stack
Vars myror är få
Jag kan hitta nålar
Av stål
Men sådant bryr jag mig aldrig om
Nålar är en metafor för sällsynta får
Jag är svart
Har en helt annan takt i allt jag gör
Det må finnas många av oss
Men ingen är sig lik
Det må finnas en vilja av att slåss
Men alla vill ha fred
Har nog med alla krig
Inom livet och allt som det ger
En väg täckt av lugnande te
Drick och låt forsen komma och
Föra dig ner