bron ler av ansträngning
bär solens hetta på axlarna
ler av lycka för sommaren den älskar
kraften att lyfta får den av vilja
allt känns så mycket mer levande
när man går utanför kroppen
rummet, huset, samhället
födelsens och uppväxtens stad
nu redo att gå vidare utan skor
utan kläder på, ingen hudfärg
längtar efter nya möten, dåliga som bra
från öken till regnskog, allt som världen har
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
åh, ja på sommaren vaknar alla till liv. kommer du förbi stockholm någonting framöver?
SvaraRaderaJag har inget planerat, tyvärr. Men å andra sidan planerar jag aldrig, så... Kanske! Finns väl egentligen ingen som stoppar mig, får se när jag går på ånglokets tak med rök i ansiktet
SvaraRadera