snabbt upp på benen
efter lång
stund stilla sittandes
dök och var kvar där jag
kunde slappna av
ett isolerat rum där alla
höll saker hemligt
lät inget komma ut, sade
att det var nyttigt
att gå över gränsen, släppa
ut varenda detalj
för att känna sig tom, åter
kunna fyllas, men
istället med motsatsen
krossade glas
fick för mycket att dricka
svamlade till
snabbt upp på benen
vaknade upp
gick till fönstret för
att andas in nattens luft
av trygg, förstående röst
genomgått mycket
om jag inte kan lita på den
finns det då någon
för mig, någon som tar
mig på allvar
enda som känner mig
utan och innan
kan överlämna, steka
om lusten närmar
sig tanken
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar