Är du också rädd?

Jag sprang på ängen
Med ögonen slutna
Var det drömmen
Som fick mig att frukta
Solens genomträngda kraft
Skinnet var mer eller mindre
Som en skugga
Som vingar till mitt skelett
Jag styrde dit vinden tog mig
Hjärtat var min ratt

Skulle det bli
Precis som jag drömde
Skulle det bli
Precis som jag drömde

Jag tog ett steg som visade sig
Vara fel
Jag täppte igen min arm på tröjan
Som tidigare hade slingrat sig ur
Alla problem
Nu var jag fast
I en gränd som inte hade något
Grädde på moset
Så smal och lortig som de kan vara
Jag tog de första stegen utan beklagan

Ingen bör kalla mig eller
Dig
Drömmare
Ingen bör kalla mig eller
Dig
Drömmare

Mitt hus brinner ner
Som floden forsar
Jag ser
Vad verklighet och fantasi
Korsar
På samma gång, det är som
En sång med mer än en stämma
Varje skugga deltar
Precis som om de egentligen
Vore något att tämja

Jag skriker så att det ekar
I världens tunnel
Ekan som jag sitter i far med
Paddlarna som vingar dit
Näsan pekar
Uppe i luften
Ser jag molnen
Som i verkligheten endast är
Vindar på rast
De fikar med kaffe och bulle
De verkar helt plötsligt ha glömt
All hast

Jag hör steg
Nedtryckta i lera
Det är som en skrift
I en uråldrig grotta
Som en regel tyder:
Bryt inte grenar
Jag kan inte höra
Vad de skriver
Och när jag närmar mig
Så är de skygga som råttor
Försvinner med ens
Kvar är endast två tjutande
Ringklockor
Som skriker att tiden har nått
Sin gräns

Vem var det som var först
Hur kan man ha varit om man är
Jag är sist även när jag kommer först
Jag ändrar mig alltid när det blir för trist
Jag fyller orden som har ändrat sits
Jag är målare i första hand
Jag går i en öken täckt av tiden
All sol drar på energin
Så jag har ändrat min vana och
Går när solen gått ned
Jag gillar mörkret mer än något annat
Den låter mig färga allt från grunden
Natten blir aldrig lika sansad
Utan blandad i humör av alla färger och
Former
Jag tror på det okända och öden
Framtiden är brödet som bakas med fröna
Till steg
Lukten lockar magen till viljan att fortsätta
Och uppnå mer

Handelsmännens tålamod sträcker sig över Arizona

Jag vaknade upp på en gata mitt i öken
Riktade mitt huvud till höger och såg röken
Från en bil
Som antagligen släppt av mig där för att dö
Jag ställde mig upp och viftade armarna i nöd
Min mage tränade inför matchen mot döden
Den kurrade som jordbävningen bortåt söder
Vinden slog mig i ansiktet
En rak höger
Sade till mig:
"Läs en dikt av Allen Ginsberg om du vill glömma
Allt
Bli bunden av orden som en orm låser rörelserna
När den binder sig fast
Suger styrkan, ja, all ork
Somnar till längden av text
Du kommer att undra om San Francisco är snett
Eller om vågorna är breda som margarinet i solen
Doppa låren i vattnet för att besegra den kalla ytan
Av lögner och tro
Ingen vet tills döden står där som få"
Så jag öppnade min väska och
Gjorde som han sade
Letade bland alla block och frukter
Som jag en gång hade tagit för att klara av framtida dar
När jag hade grävt i tio solbrända minuter genom all lukt
Av omogna bukter
(För visst var det så
Att livet bjudit på stryk som ros
Från dalar till toppar
Från fall som till denna ändlösa grotta till väg
Mitt i ingenstans, jag undrar om det är detta de kallar en
Jävla färd
Till Djävulens äppleträd)
Såg jag "Howl and other Poems" av A.Ginsberg och som jag log
Den ende mannen som var värd att kalla mig gjord till den jag
Är
För från första stund kände jag den värld som jag vill vara en del av
Jazzens spontana planering från början till slut
Stadens dimma av cigarrettrök som stack i näsan som
Lök får ögonen att spilla tårar
Åh, jag önskade att jag var mer av en normaliserad man med ett jobb
Än en dåre som endast vill vara fattig för att uttrycka sin konst genom
Kroppens slitsamma fångst
Som den kom ska den vara
Vad är det egentligen jag vill försvara bortom mig själv
Är det sant att jag inte vågar ta ett steg på vägen där jag blev fälld
Kom vind
Kom vind
Slå mig igen
Om det är så
Om det är så att jag inte vågar göra det
Som jag vill väga
Det som jag vill väga lvet med meningen som blir
Ett stycke
Ett blad
Ett kapitel
En bok
Ta mitt arm och bryt den i delar
Jag vill se vad jag kan återspegla
Innan jag börjar att fantisera om något
Som en annan
Författare har hypnotiserat fram
Ta mig i famnen av bakgårdar och skuggornas virtuella språk
Jag vill höra
Vad de gör
Jag vill förstöra
Vad jag har gjort

Brisen

Börja
Början
Bar

Byt
Beslut
till
Brun

Blända
Byn
från
Brunnen

Bryt
Blund
med
Bomben

Beskjut
Beundran
som
Branden

Bo
Bunden
i
Bihålor

Bombardera
Bandens
Balans

ta igen allas
chans
som en säregen
terass
av olika vyer vid
olika vinklar

Besegra
Bergets
motstånd
med Blommor
från Blinda

Baka en
Bulle där alla
känslor
Befinnas

Begå
Brådska
när tiden är
värd att
Brinna till
aska som liknar
ljudet av åska

Böj ett
Bärbart
Bord som
Bärgar måltider
av år
för att kunna
gå till livets
Bror vars hem är en
Borg
Byggd på
Bedjande ord

Pausen i upptåget

Faraos barn
Är hyddor i
Kurdistan
Det ni tror
Kokar de
Inneboende
Ihop till en röra
Av ny föda
Vad kan det vara
Kanske man tror
Men självklarheten
Är att det är sanningens
Bror till kusinens son
Av bisexuell läggning
Accepterar alla med en
Kärleks sändning

Berget förlorade sin oskuld
Till en kraftfull vind
Den grep tag om stupen
Och skrek med sin varma
Whiskyluktande röst

Dån likt åska
Kylans fall av snö
Lika djupt som kallt
Är kärnan till ondskan
Som ingen
Ingen
Hört talats om
Bara känt
Bortom all ork
Kroppen bränns

Våren kom tidigare
Solen var varmare
Och molnen av mindre antal
Än igår
Alltid kom så plötsligt
Att det var svårt att förstå

Diken täckta av hö
Hö med fötter i lera
Allt blir statyer när vi färdas
Till andra delar
Av något som är avgjort
Som egentligen aldrig
Kan bli avgjort
För vad är gränsen
När linjen går att sudda ut
När allt levande fortfarande
Kommer att dö
Till slut