Där dynor av sand med vinden far
Jag går över täckta spår
För att hitta staden alla tycks ha
Jag börjar springa mot havets vågor
Jag slutar tro på alla gamla vanor
Jag är i mitten av min period med tidlösa gåtor
Jag går över täckta spår
Där någon har gått och lämnat steg som fortfarande går att höra
Jag går över täckta spår
För att förstå de utelämnade, glömda och döda
Jag börjar gräva djupt ner i asfalten
Eller åtminstone försöka
Jag tänker mig in i en dröm som blir verklighet
Jag känner mig in i de överkörda
Jag lägger mig ner och funderar på att förblöda
Det är vad som är bördan
Vara död i livets gång
Inte få göra sin person rättvisa
Att verkligen vara sig själv
Leva för tidens starka män
Som håller upp pelare som håller upp tak
Nej, usch
Jag drar mig tillbaks
Jag går över täckta spår
För att skrika mig själv till ett anonymt vrål
Jag går över täckta spår
Där jag ger alla vad de tål
Mig själv och alla svarta får
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar