3.9.09

Till den som tar sällsynta blommor

måla mig en låda att sova i,

drömma om den sammanfattade önskans liv

ta alla kliv med ett riv ifrån din tvåsidiga kniv,

tig om din opersonliga min som leder fel

för här är jag, kanske inget svar på tal

men jag finns

någonstans

mellan labil och balans befinner jag mig i trans

som en blomma vajar av vind i ängen

rullar jag runt av förtvivlan i sängen

två liknelser av motsvarigheter

en fri och en stängd

det ända som jag ser fram emot är hämnd

att få kunna leva igen

att få kunna längta hem

göra senare generationer med dem

för jag är sällsynt och döende

gör något för de behövande

de gamla, de unga

de fattiga, de kungliga

vilka de än är

jag bryr mig inte om de[ä]

om de behöver hjälp

så ska de få ett upphållande skärp

att hänga i gladeligen

tagning börjar nu

grönsaker i håret

se så ut

2 kommentarer:

  1. den här var något annat... fantastisk.
    du borde samla alla dina inlägg i en liten bok som inte finns här i spindelnätet, utan en av... papper kanske?

    SvaraRadera
  2. Oj, man tackar du.. Tja, jag har tänkt att skriva en roman. Men en diktsamlig vore ju himlans roligt, jag skulle nog ha ett par längre och kanske lite mera genomtänkta då eftersom detta är bara utkast ifrån hjärtats hörnstenar.. Men, jo, jag säger inte nej - utan kanske!

    SvaraRadera