BARBARI BÖRJAR HEMMA

Släpp ut
Släpp ut mig
Jag har varit inne
För länge
Jag ser vardagen
Lika händelserik som
Lasarettets väggar
Det är som om jag
Sitter inne
I ett fängelse
Och luktar in miljön
Gång på gång
Då den känns
Främmande

Jag går
Jag går
Hem
Men vart är hemmet
Om man
Om man
Inte
Känner sig själv
Min kropp sover
Som en elledning säger till
Allt är så väl
Intränat
Så att man inte behöver tänka
Allt vibrerar
Så att man blir en borrmaskin
Borrar ner
När man går
En tromp
På ingång
Skriker de som är
Vid medvetande
De vet med sig själva
Att det är något farligt
De har varit med om det själva
De minns det som barbariskt

Vägar korsas i mitt huvud
Jag ser glimtar av ljus
Alla hojtar
"Det är gud
Det är gud"
Men jag tror då inte att jag
Får lika många
Barn som gruskorn landar i handen
Efter en uppfriskande tur
Jag tror då att alla lekar ljuger
Även om jag ser mig själv
Som immun
Mot den falska plastflaskan
Så blir jag full

Alla dansar runt
Runt, runt
Runt en julgran som
Brinner upp
Det är en stjärna som
Behandlas som en häxa
Vi vill inte döda
Något levande
Utan uppleva allt
Döende
En stjärna föll
Och nu laddar vi
Dess batterier
Med eldslukare av mod
De som andas
Från den djupaste
Underjord
De som dyker längre in
I sin meditation