handen skakar
hårstrån står
en fönsterruta för landet inom
en för landet utanför
handen befinner sig emellan
annan värld rinner in i mina ögon
anländer med kyliga tårar
från dimman av att jag inte hör till
får mig att smälta
slag i magen
håret lägger sig och ber
men jag ger inte upp
inte nu, ska bevisa
att jag kan klara det själv
kom, kom inte med mig
jag kommer till dig
jag kommer när det bara finns en
stjärna kvar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar