25.1.11

yggdrasil

hammaren slog,
hennes arm var uppe
och hennes hand höll en
vit skylt med svarta siffror -
jag tänkte, som jag satt där längst
fram, 'inte visste jag att djävulen var
en kvinna',
men jag
förstod sedan

hennes r rullar, cyklar alltid
i terräng, tar de längsta vägarna,
de som inte är av människor
gjorda och det är tack vare dem
hennes frukt har mest färg -

jag sålde min själ till djävulen, kärleken,
hon möblerar om, masserar, knyter upp alla knutar,
tvingar mig att gå igenom allt tufft, men
jag är säker på att det lönar sig sedan, då det hårda
slitet gör kroppen mjukare bör allt sätta
sig i ryggmärgen och jag kan ta lätt på det jag förut
inte stod ut med - det dåliga gör så man
utvecklas, bara bra betyder inget motstånd och man
blir kvar på samma plats å stelnar därav

hennes r rullar, dåtiden går
upp i rök, havets skum krockar
med berg och hon ser framåt,
havsvirvlar mig trollbinder, ett
lasso som drar mig till henne,

ett presentsnöre som glittrar, solstråle
som studsar, letar sig till material som går att elda -
hennes tunga är en treudd, en stickkontakt,
det enda jag egentligen behövde, förstod det först
när jag hittade, det sista jag krävde för att
växa till trädet - en hängpil vars grenar är så långa
att de bildar ett rum som isolerar oss från
omvärlden, pilar som sprutor - gör mig immun mot
växtvärken, ångesten och depressionen -

hennes tunga är en treudd - korsfäster fadern,
sonen och anden samtidigt, raderar låstasvänner,
även om jag aldrig varit kristen hör det till symboliken

sluta på topp

du är min lyktstolpe i den mörka vintern,
efter en kyss var jag fast för alltid

det är i alla fall vad det känns som - tiden
tyckts inte längre finnas till, men

när det blir varmare kommer vi inte att
smälta in i varann mer, som man
kan tro, utan istället långsamt separera
och det enda jag kommer ha kvar
är ditt röda läppstift runt mina läppar

en ring runt munnen likt en gummisnudd,
min andedräkt blivit påverkad av

din, mitt språk innehålla mer än bara ord,
även känslor i minsta uns av ljud

4) såld (till mannen i blått)!

i'm a sell-out
for you,
gonna write just the
stuff you want
me to
now
because your love is
money for me
oh, I really need that to
keep going
going gone
I need you to see me
to exist, to be able
to feel,

know that it isn't a dream,
but still quite

wonderful...


såld på dig, du har köpt mig
betalat, fastän du kanske inte velat -
har jag rånat, har jag tvingat,
har jag lurat dig att skänka pengar
till välgörenhet? inte vet jag,
det enda jag vet är att
jag är såld på dig, det är som
jag är jackan du bär - mitt uppdrag
är att skydda, värma ditt inre,
sätta stil och färg på ditt yttre, få
fram den du är, så alla vet

precis som om jag visste bäst
bara för att du är den enda jag tänker på
du är motivet på min sedel,
det är din mantel som jag har som täcke
och drömmer om ditt ansikte

men du är också räkning jag måste betala -
el, värme... parkeringsböter -
haft tänt, skruvat upp element,
stått på samma ställe för länge
att jag måste betala så mycket att jag inte
har råd och blir därför utkastad -
mitt hjärta tvingas separera från
min själ, ja, jag vet, jag trodde
också det var detsamma, men nej - tvingas
att börja jobba för att åter få råd
med bo på hotellet, i slottet, i
paradiset som är gjort för två -
pengar är ormen som leker med vår naivitet
och lurar oss att köpa mer och
mer, ta steg närmare äpplet,
fastän vi egentligen inte behöver
någonting, eller åtminstone jag, som bara
behöver dig och du är ingen sak,
du är en del av naturen - ja, ett
naturfenomen som får mig att
känna mig speciell - att just det händer här,
hos mig, kan vara en bekräftelse

känner din puls slå så hårt fastän du inte
är här, vågor mot mig, jag dränks
och blir så blå, trycks ner i din jord och
pressas av alla täta korn, "blommar"
ut - jag har en tumör, klump i magen, allt
har två sidor - du är kvinnan som
jag känner: "jag kan strunta i alla män,
men kvinnor kan jag inte kvitta i..."
för du är ansiktet utåt, fastän du bara finns
inom mig

3) tredje...

de pratar för mycket, gör mig yr, blir hypnotiserad,
andedräkten är en gas som bildar...
öronvax,
jag är vaxduken de står och målar vid
för tillfället likblek,
sniffat lim, trodde det
var
ljusrör, men blev varken hög eller fick någon idé

över någonting speciellt -
blev inte smartare över mitt liv,
snarare tvärtom - de fick
mig att säga "okej" för jag var så
trött på allt snack och
det var det enda som
fick dem
att
hålla käft

språk är makt, även om bilder säger allt -
kan du uttrycka dig väl behöver du inga bilder,
utan kan måla upp på ett ungefär och
på
så sätt hindra innan det sker, framkallas,
eller göra så
det kommer
snabbare
och får ett större
genomslag -
beroende på om det är positiv eller
negativ
konsekvens
man med
tungan
känner
av när man slickar vinden runtom...

av medvetandet jag har kvar -
häller i en droppe olja i ett världshav,
lite kaffe i min kropp per dag
stoppar fåglarna från att flyga för
långt
ifrån varandra - ska gå
skilda
vägar
för att snabbare hitta svar,
men
inte så att de
inte finner

varandra igen,
då dyker bara fler frågor
upp,
man blir både
fylld, samtidigt som man
är tom - helt

öppen riskerar splittring,
individen tappa personlighet,
för nära vindarna, känner
dem
inte längre smeka, utan
riva sönder i små bitar

om det var tio i en skuta
som höll på att sjunka
och det räckte med att en
hoppade och blev
uppäten av hajar för att
den
skulle sluta,
skulle
jag
göra det då? skulle jag
begå
självmord för
att
rädda andra, istället för
att
både jag och dem dö,
med tanke på att den sjönk?


alla kaffekoppar jag druckit ur har haft ett för litet öra,
jag hör dåligt, hör inte det av värde, kan
inte sila fram guldet,

å den hör inte mig, hör inte vad jag vill ha, blir fel beställning -
kräver att alla anstränger sig när de lyssnar på mig
, för

att de ska höra
vad jag
verkligen säger - missuppfattas
alltför
ofta å bilden av mig blir förvriden - utsidan å insidan
kan

inte komma överens -
båda tolkade
på väldigt olika sätt

ingen här har någon vidare smak,
det är som de säger:
"smaka på den" bara för att testa
mina gränser och
se om det jag gillar är något att ha

få mig att
gå över på
deras sida

jag lyckas aldrig uttrycka något så som
jag vill och när jag någon gång
blir nöjd, så tolkar andra det på ett
annat sätt, på ett sätt som inte
stämmer för mig -
som nu när jag är trött, spricker mitt
stenansikte och jag skrattar åt
allt och alla, de förstår inte att det inte
är meningen och
det gör mig bara ännu tröttare
på livet -
alla verkar ha meningar till sina
verk, texter, men
jag har ingen,
jag bara...
skriver

24.1.11

2) andra...

var kaputt

efter latinets "caput" -
använde mitt huvud

istället för

mitt hjärta som jag
kände slå, men

ignorerade,
fast
nu:

pistolskottsdimma, krutet är min grafit
det som i mina ådror kokar och jag trycker ut
när jag ska skriva något som jag vill ska
finnas, smälta in i denna värld, men samtidigt
sticka ut - krutet är mitt blyerts i form
av ånga vilken jag nu uppför simmar, jag är
ormtjusaren som går in i alla och hittar
känslan, sätter dem i trans, transformerar det
yttre till det inre, alla blir de kameltoner -
pistolskottsdimma och alla börjar springa mot
målet som finns rakt framför, eller i
vissa
fall runt hörnet - beroende på vart man är i
utvecklingen - för
allt går runt, se
bara
på
denna planet -
om den snurrar
borde
allt
som är inom
dess sfär
också göra det

åt chokladdrömmar, runda,
de smulade sönder -
var ännu mörkt
när jag gick ut - två mörka
ting går inte ihop, precis som två ljusa -
allt
avgörs vid värme, om de
innehåller samma färger,
allt avgörs
vid värme, om de ska smälta
in i
varandra, men samtidigt sticka ut, måste
finnas bakgrund om det ska vara kvar en längre tid

åt chokladdrömmar, runda,
de smulade sönder -
så jag tänkte 'okej, är det på det viset, låt gå -
riv ut alla sidor, öppna portarna,
slit håret, inte ha
någon bena -
ska kunna gå åt alla håll,
ta bort
tyngderna för huvud, lätta
trycket, kom fram till
ting snabbare
då du kan och får vara
dig själv,
inte några fåglar ovan
som tjattrar och saktar ner
process -
riv ut alla sidor, stå ut från gruppen,
var mer självständig för att hitta
de andra i dig själv,
se vilken grupp du
egentligen tillhör, vilka sidor
som
ska vara före och vilka som ska följa
efter dig -
kammen är ett bokmärke, en trappa som
hjälper
dig ta dig uppför varje trappsteg, rad, av bokstäver

nå, komma upp
nå högre, se gryningen
allra, allra först

gryningen, vännen man trodde föll
från berget
klättrar stelt och långsamt upp och man vågar inte
hoppas, hoppa av glädje då det kan göra så
marken börjar skaka och han tappar grepp,
får vänta in, låta lyckan växa och sedan ta ut när han
är uppe helt -
ens eget ägg spräcka å man
åter
finna barnet i sig, komma på samma
nivå, då
den andre missat en del - men när
man är två
kan man
hjälpa varandra och få det att gå dubbelt så snabbt

gryningen, den runda solen
kom mot mig! säg åt
de som är nära dig att de
ska passa mig
för
nu är jag het, nu
är chansen
stor att jag gör
mål
och hjälper oss alla till vinst

gryningen, den runda solen
rund som en klocka -
sätt igång! få mig att springa
uppför trapporna
och känna svettdropparna
rinna, efter se dem
speglas
och
kunna se i andra
vinklar
för vad jag
kan göra bättre
till nästa gång

gryningen, den runda solen
rund som en gurka -
sug ur all min vätska! ge mig
något att dyka i, där
jag kan hitta något med en
mening som visa
att detta inte är allt, utan att

det finns mer

solen, solen -
värm upp, värm upp!
få mina kugghjul
att åter snurra,
mina
lungor
att åter igen
fungera,
blåsa
bort allt damm
som
på dem
vilar och masserar
in felaktiga
vibbar

töm mig på luft så jag får
känna hur det känns,
besluta om jag vill vara
kvar eller falla
töm mig på luft så jag får
dra efter andan, få ett
mål, fylla mig med ny, för
den jag är nu

dra ned min dragkedja,
få mig att blotta,
hjälp mig att våga, ta
steget utför så
jag
kan komma upp,
högre än vad
jag är nu
för nu
är jag
helt
slut,
taket är för
lågt
och det pressar ned, så -
använd mig
som murbräcka upp,
få mig att våga riskera
för att komma
högre och uppleva
mer, bevisa
att det är
så man
lever - det andra är som
att
ligga i graven och
vänta tills man somnar in på riktigt


kippa efter luft, kisa med ögon
skippa - ta endast det
man behöver,
bli lättare -
(jag kommer upp nu)