25.1.11

3) tredje...

de pratar för mycket, gör mig yr, blir hypnotiserad,
andedräkten är en gas som bildar...
öronvax,
jag är vaxduken de står och målar vid
för tillfället likblek,
sniffat lim, trodde det
var
ljusrör, men blev varken hög eller fick någon idé

över någonting speciellt -
blev inte smartare över mitt liv,
snarare tvärtom - de fick
mig att säga "okej" för jag var så
trött på allt snack och
det var det enda som
fick dem
att
hålla käft

språk är makt, även om bilder säger allt -
kan du uttrycka dig väl behöver du inga bilder,
utan kan måla upp på ett ungefär och
så sätt hindra innan det sker, framkallas,
eller göra så
det kommer
snabbare
och får ett större
genomslag -
beroende på om det är positiv eller
negativ
konsekvens
man med
tungan
känner
av när man slickar vinden runtom...

av medvetandet jag har kvar -
häller i en droppe olja i ett världshav,
lite kaffe i min kropp per dag
stoppar fåglarna från att flyga för
långt
ifrån varandra - ska gå
skilda
vägar
för att snabbare hitta svar,
men
inte så att de
inte finner

varandra igen,
då dyker bara fler frågor
upp,
man blir både
fylld, samtidigt som man
är tom - helt

öppen riskerar splittring,
individen tappa personlighet,
för nära vindarna, känner
dem
inte längre smeka, utan
riva sönder i små bitar

om det var tio i en skuta
som höll på att sjunka
och det räckte med att en
hoppade och blev
uppäten av hajar för att
den
skulle sluta,
skulle
jag
göra det då? skulle jag
begå
självmord för
att
rädda andra, istället för
att
både jag och dem dö,
med tanke på att den sjönk?


alla kaffekoppar jag druckit ur har haft ett för litet öra,
jag hör dåligt, hör inte det av värde, kan
inte sila fram guldet,

å den hör inte mig, hör inte vad jag vill ha, blir fel beställning -
kräver att alla anstränger sig när de lyssnar på mig
, för

att de ska höra
vad jag
verkligen säger - missuppfattas
alltför
ofta å bilden av mig blir förvriden - utsidan å insidan
kan

inte komma överens -
båda tolkade
på väldigt olika sätt

ingen här har någon vidare smak,
det är som de säger:
"smaka på den" bara för att testa
mina gränser och
se om det jag gillar är något att ha

få mig att
gå över på
deras sida

jag lyckas aldrig uttrycka något så som
jag vill och när jag någon gång
blir nöjd, så tolkar andra det på ett
annat sätt, på ett sätt som inte
stämmer för mig -
som nu när jag är trött, spricker mitt
stenansikte och jag skrattar åt
allt och alla, de förstår inte att det inte
är meningen och
det gör mig bara ännu tröttare
på livet -
alla verkar ha meningar till sina
verk, texter, men
jag har ingen,
jag bara...
skriver

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar