(o)nödigt_överflöd//

vi har allt vi 'behöver', det är bara det att vi är medvetna om allt som finns

och går att få och börjar därför längta efter det och göra mindre då

det alltid varit så att vi fått vad vi velat, utan några större ansträngningar

och om man fått det mesta utan att göra något själv, utan att arbeta,

hur kan man då som person utvecklas, om man inget har testat, bara stått

på samma ställe - hur drar man nytta av sig själv, utan att fokusera

på alla svagheter när man upptäcker att man inget kan, fastän det kanske

är många som är så i detta land?

vilsna i vintern, trots att det är den perfekta miljön för sagorna, vitt

överallt, man hör inte hemma någonstans, fast mellan två

väggar som pressar allt mer desto längre man låter det gå utan att man

gör något - kylan bildar flera lager av osynlig is och jag vill bara

krama er, få er att kunna andas igen, inte kväva, nej, utan krossa alla lager,

göra så ni åter får kontakt med världen genom min kroppsvärme

som hjälper till att tina upp, stjärnan som visar väg, gör så ni känna, åter

komma tillbaka till verkligheten

om man är ute i kylan för länge börjar det brännas och hjärnan får för sig

att man svettas, när det själva verket är tvärtom - tar

av sig, bäddar för sin dödsbädd -

vintern kan ses som ett straff, att få oss att känna oss som döda, då vi inte

förtjänar att leva med tanke på vad andra måste göra

varje dag för att segra över alla

utmaningar som de får utan någon som helst anledning, precis som personer

sätts i fängelse fastän de inget har gjort, bara varit

människa och sagt vad de känt

och tyckt