bli en del av värld, men stå ut (himlen är inte alltid vit, men min ska vara det då det alltid ska finnas något nytt)

bär mörka kläder så jag ska få större chans att komma i tryck -

eller få kunskapen om det, så jag kan börja göra det själv,

få kontroll över både kropp och själ, lägga olika ting i separerade

fack utan att de ska vara ifrån varann, snarare så att jag

lättare ska kunna veta vart jag är, hur det är, vad jag gör där

bär mörka kläder så jag ska passa in i tiden jag lever i, enklare

beskriva vad jag ser, göra fotot realistiskt med kontrast,

få reda på var ljuset finns och måla upp min dag efter det, gå in i

busken och hitta alla bär den gömmer; för om de göms,

bör de vara det viktigaste de har, likt hjärtat som vi gömmer i

vår kropp, inte tar fram innan vi har känt in atmosfär

bär mörka kläder för att också ha något att kämpa emot, kämpa

för att synas i verkligheten, kunna lysa upp, vänja mig vid

tyngder så jag lättare kan ha hopp när det är som svårast, lätt

hoppa över, fast utan att missa ett dugg då jag redan gått

igenom det tidigare och därför inte kräver mer än ett axelryck