pollen (allergi)

hon har på sig en kjol som är vågig likt ett papper vikt flera gånger

och sedan utdragen, då förvandlad till ett dragspel

räfflad likt takplattor där det bor fåglar under, när hon snurrar runt

som deras stämmor gör piruetter i vinden, bärs den

upp av fläkten som bildas runt henne av luften och blomman slår ut,

bladen blir som bord vilka slås ihop för att alla ska få

plats, komma nära inpå varandra, höra och se sanning, inte missförstå,

inte tvingas sitta längre ifrån och inte få någon kontakt

med jord som krävs för att hon ska kunna fortsätta växa - det är ett

portabelt kit hon har med sig för att kunna känna sig

hemma överallt då hon inte har något hem, eftersom hon inte sitter fast i

trädgård, i kruka - har två ben som representerar rötter

och tar henne dit där hon kan leva ut som mest - gå dit hon aldrig varit, få

nya färger, aldrig bli för mörkt då det är nytt som vitt

hon har på sig en kjol som är vågig likt ett papper vikt flera gånger,

hon trollar bort orden som var skrivna och jag blir

alldeles stum när jag inte längre har något att läsa efter - börjar stamma, men

förstår efter en stund att tystnaden säger det mesta