En Dag i timmen
Lika lite som en finne
till yta
Lika mycket som en stadig grund
till en skuta
Den sover sig redo
För så roligt är det inte
Annars kunde vilja av energi hålla ögonen uppe
Men dagarna nu har varit som kedjor
Hjärna kontrollerar som uppfyllda bedjor´
Han bad för vår, han fick snö
Han gick under hö, fann grislår
Åt sig mätt, mätt, mätt
Tills bonden högg till med krattas bakkäpp
Som väckte hjärtat av sår
Fick någon att förstå
Sprang iväg och insåg
"Detta är tiden för förändring
Flytt och ny inhämtning, inget
Ska bli en vana, jag ska gilla
En karusell av bana då jag vet
Vad jag tro, men icke tro vad
Jag veta så får jag utforska
Mig till de fetas plats av
Meta, få något som man ej kan
Steka"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar