3.3.10

Oscar Wilde i bakhuvudet

När jag gick
Hem
Idag
Så gick jag på
En väg
Som var alldeles
Glasklar
Det var is överallt
Och jag trodde att
Jag skulle halka och
Frysa fast
Som lyktstolpe mot
Läpparna
Blir kärleksfulla
Tvillingar och
Hissar upp en mast
För bröllopsparet
Som härmed lovar att
Aldrig ta någon rast

Jag gick och tänkte
Som vanligt som
Jag brukar göra
Vad finns det annars
Att bruka och
Vattna
Brukar jag tänka när
Jag tittar ner i vattenpölarna
Vad finns det annars
När man går
Ska man sparka grus
Och föra oljud
För att man känner att
Man behöver blickar
För att klara av
Att stå
Nej
Jag skulle vilja
Om jag kunde
Gå med slutna ögon så
Att jag inte skulle kunna se
Någon annans spår
Så att jag skulle följa min
Egna väg
Och snurra fram och tillbaka
Alla år
För att hitta mitt
Sätt att vara
Min inspiration

Jag såg mig omkring
Såg en kyrkogård
Plötsligt så hörde jag
Oscar Wilde som sade:
"
Du är en av få
"
Repliken ekade
Genom min rock
Sedan så
Fortsatte han:
"
... En av få
Med riktig
Talang
Du är en av få
Som tar men
Ger tillbaks
Om du vill vara
Ett geni
Så bör du
Ta och
Säga att det var
Din idé
I första
Och sista
Hand
Är det lika uppfattat
Som du ser
Klart
"
Han verkade i alla fall
Ha klart för sig att
Det var det enda
Som han tänkte säga
Ljudnivån från staden
Höjdes åter
Och
Jag förstod då ingeting
Talang i vad
Och
Precis som om det var
Herr Wilde som
Hade sagt det
Han var inte begravd
Här
Det visste jag mycket väl
Jag blev rädd
Rädd för ingeting må hända
Men jag trodde att jag var
Schizofreni som lämnade allt
Till något annat
När jag bytte penna
Så jag förstod
Jag förstod vad han
Eller
Vem det nu var
Menade
Jag förstod att jag måste
Skriva ner mitt liv
Så att jag kan se
När jag
Spekulerar det senare
Vad som är bra
Och vad som är dåligt
Vad som behöver förändras för att
Det ska bli soligt
På den sidan av vägen som
Jag går och
Tänker
Under vägen hem
Bort från skolbänken

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar