ge några andra än
mig själv det de vill ha
utanför min hud
ser världen inte likadan
ut och jag vet inte
alls hur jag är i andras
ögon som ibland
genomborrar av längtan
och ibland av hat
brukar inte riktigt bry mig
de får komma och gå
som de önskar, men emellanåt
känner jag att jag har lust att
bjuda in och visa mitt paradis
när de inte har något hem att
komma hem till, inte där de
vill spendera sin sömn i
faller alltid för destruktiva själar
även om vi alla är sjuka och
skadade av något så finns
det något självklart och
äkta att dra fram och
försöka laga, även
om det inte går
helt, så går
det alltid
en liten
bit...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar