hon överlevde (och fick mer liv i sig)

"
nedför trappan kom hon med mjuka piruetter
hoppade lätt över vartannat trappsteg även om
rörelserna var lite efter - som om hon inte var
beredd, som om någon höll henne i händerna
och slungade henne från höger till vänster
farten fick den turkosa klänningen att göra vågor
hennes lätt gula hy sken och det fina håret på reste sig
i handen var det ingen som höll henne, utan
hon hade hon istället drinken från gårdagen
hon skrattade högt och varmt, sade "är du
fortfarande uppe?" med svajig stämma, som om
hon skulle vara barn till en sjöman och sjöjungfru
jag bara satt där och log, med händerna om
keffekoppen, tänkte "nej, jag har varit nere
men kom upp nu, när du kom"
"