insidan av ugglans kavaj: ett ur, kan ställa om

fåglar lever liv
skrattar hela tin'
kan göra vad de vill
flyga jorden rund runt
förbi dagarna, se framtid
kan ändra och folket kommer
endast att drömma om det som
skulle ha skett egentligen, gott och ont

tidens skrik i samma klass som
förarens med frihet
högsta hastighet, utan tak, på öppen
raksträka i öknen
tinnar upp is, frysta drömmar smälter
okläckta, väntar
på att någon ska dyka i pölen
slå sönder mina fönster flaxa likt örnars
fjädervingar innan de
sätter sig på en gren, njuter av utsikten
stilla; reser utan att röra
allt annat jobbar åt dem
vet att de är mäktigare, kan möblera om
förstöra och bygga åter så som de vill
det har jag sett med mina
uggleögon och jag har stannat uppe
efter jag nuddat botten
nu tar jag drogen av naturell luft
inget konstgjort, verkligt så man kan tro
andas in en lång minut
allt går upp i huvudet
mina fantasier väcker gammalt krut
glödande hett, eldflugor jag andas ut
spottar och sår på min mark
växa upp stjärnor, hus där ljus
strålar ut ur fönstren och vi lever med
fjädrar, pusselbitar, grus
vårt arbete är att bygga upp