sluta inte vara den du är, gör det helhjärtat till slutet

när fick vi läsa eller se
ett bra avslut på en berättelse
spelar ingen roll om det är glatt eller
sorgligt, bara det ger en bild av vad som
kommer att hända efter - ett avslut som inte
kastar bort det man lagt tiden på, gör allt rättvisa

känna sig lika trött som när
man bestigit ett av de
högsta bergen

alla idéer verkar alltid ta slut när de behövs som mest
om de dör, dör huvudpersonens personlighet och
inget blir längre sig likt, gå inte in för mycket på varje del
lämna över till den som tittar, låt den se i sitt
perspektiv, läsa mellan raderna och inse

mod behövs för
farväl kräver andetag tagna
från marken man står på
först då kan tro
växa och nås

jag står och
sover som en häst
tänker inte ge upp frivilligt
tänker inte lämna över mig förrän
jag känner att det är dags att ta in natten
och låta den för en gångs skull visa allt den kan
när någon har stulit mig på allt jag har, för
när man inget har behöver man inget
vänjer sig, nöjd med att inte längre
vara skilsmässobarn mellan liv
och död, glad över att inte
längre ha några syskon
att dela med