22.3.10

Förändringar börjar alltid med nederlag

Jag var två
En för och
En mot
Revolution
Inom mig
Där jag
Ser igenom
Känner och
Bor

Jag var två
En som ville
Och
En som inte
Brydde sig
Därav var jag
För lat
För att göra det
Som stod

Jag var två
En vänster och
En höger
Båda med olik
Reaktion
Annan handstil
Annat tycke
Den ena vårdat och
Den andra ovårdat
Hår

Jag var två
En som bodde i
Skogen och
En som bodde i
Staden
Den ena som
Tänkte
´Jag jobbar för det
Jag får´
Och den andra
´Jag klarar mig
Hur som´

Men det är
Först nu
Som jag
Förstår
Det är
Först nu
Då jag har
Sett och
Känt
Min ena sidas
Bortgång
Nu när jag tittar ner
Från högsta våningen
Nu när jag ser skelettet
Bli till aska och föras bort
Med vinden
Nu när jag vet hur det
Kan gå
Först nu
Som jag
Förstår att
Förändringar börjar
Alltid
Med nederlag
Inse det dåliga och krossa det
Med det som är bra
Förstöra den rika delen av stan
Som ena sidan byggt upp till
Den andra fastän den inte
Gjort någonting
Själv
Var inte för snäll
Stå för din vilja och bli
Självständig
Bort från rösten inom dig
Den som du inte
Känner igen

Staden ligger i öde
Döda kroppar överallt
Ingen levande själ
Finns ingen levande
Någonstans
Förfallna hus och
Elledningar
Förstörda vägar
Bara jag och min
Enda sida kvar
Bara jag som sitter på
Övervåningen och
Tittar ner
Ser vad som måste göras
Nu när
Revolutionen kommit
Hit

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar