30.10.09

November slänger strängar
Jag har inga kvar
Jag skulle klara mig med en sträng
Om världen var som den var
Dags att vakna och öppna ögonen
Låta vinden säga sitt
Och stå sedan på öronen
Tumla utför i tunnelbanan
Ut för att utomhus har inga väggar
Som håller inom svar
Endast stenar som tynger hjärtat
För var dag
Jag vill
Vill jag
Jag vill
Låt mig inte få veta tills jag ramlar av
Grenen som jag sover på
Medan regnet faller och låter mig växa
Utvecklas
Uppläxas till ett löv
Att vara en knopp är som att vara ett frö
Eller varför inte knapp, håller kylan borta
Om den knäpps i tid
Försprånget skapas utan att tänka på klockan

Om jag ändå skulle vilja bada

Jag tog ett dopp i himmelen
Satte mig senare på molnet där också kläderna låg
Klädde på mig och gick nedför regnbågen
Färgsprakande, det vet jag tusan
Jag gled ner och kysste marken
Mitt saliv urartade sig till en stor pöl
Som ett bevis på tillräcklig styrka
Trampa här, i all nöd
Vädret säger sitt
Inte sant
Humöret bildar charader utifrån vad
Känslor och slutgiltiga val
Osäkert är dugg
Gör ingen något
Säkert är lågor
Böjer bågar till linjer
Spatsera till målet som du nu kan skåda

29.10.09

Ta tag i månen
Den är som en ballong
Kommer krympa och
Kanske
Till och med explodera
Om du trycker för hårt
Men ta tag i månen och vrid
Den ett varv
Den kommer att tändas
Och öppnas som ett valv
Nattens hemlighet
Är guld värt minsann
Blodet som de drack
Höll jämställdheten i schack
Svart och vitt
Antingen ska det vara jämnt eller ett
Varför i hela livets skörd ska vissa dö
Utan att få leva ut av kroppens verkan
Och ambition till ny dörr ovanpå lärkan
För mig genom vågorna
Jag ska hålla mig kvar
Låt mig rida genom öken
Jag vill dricka alla ögonblicks chanser
Sandkornen som jag är byggd av
Ska bryggas till en epok av flod
Koka av ständig förändring hos min sol
Allt bara rinner förbi
Lava blir jord
Hjärnans celler är stjärnornas tecken
Tiden är överskattad
Den läcker av planer
Det som spelar roll är du
Din roll är i huvudet tänk med
Natur, kropp, känslor
Blod
Varför dricka andras
Varför ge upp att andas
Jag vill dränka er med luft
Drick det du andas
Dö när du har nått din kust
Kusten av storm
När du har gått igenom din öken
Kommer vågorna och tar ut alla
Spöken
Från din gång
Som bara kom
När du grävde dig upp ur sanden
Före tidens början
Det kan tänkas hända
Om & om...
Fastbundna som vi var
Stod vi rakt
Ryggen var som de sa att den skulle vara
Men det kändes en aning stelt och vi
Alla
Ville böja oss ner för att börja gräva
Djupt
Vi ville dra oss ifrån
Vi ville dra i repet som vi hade bundits med
Från födelsen
Förtrycket kom ifrån skogen
Trädet höll oss varma när de skrek högt
Men de gjorde oss också rädda, när de skrek - högre
Det var trotts allt inte deras fel
Att jobbet deras tillhörde liv
Från den högsta till lägsta ton
Av det vi ser
Han tog ett steg
Med sin inre feminina instinkt
Han kände sig halv
Det var den yttre maskulina makten
Vilket skam världen bär
Den bör skämmas
Stå under ett fönster där de nyss har tvättat
Bort alla ränder, gnuggat riktigt hårt
Fläckar emellan kan göra en så arg
Man kan vilja så sönder fönstret
Men varför bry sig om det
När det finns levande bevis
Låta vattnet från skrubben flöda ner
Jordklotet behöver putsas rent som ett
Förskräckligt skitigt kugghjul
Det ska kunna snurra som ett hjul rullar nedför
Vi ska inte kunna hänga med i alla beslut
För om vi gör
Förstår vi mer än vi bör
Kön och dess roller är som gränser
Hästsvans och polisonger
Politiker är trollen

27.10.09

Det är nu dansen uppför det ena berget startar, på riktigt

Jag dansar runt en å
Fantiserar om att
Jag flyger vid ett svart hål
Som försöker ge mig vad det tål
Dra mig till sig
Försvinna igenom en kloak
För alltid borta
Resultatet att vara för lat
Jag ber till er alla
Ge mig inget tak över huvudet
Jag vill klara mig själv
Låt mig ligga vid dörrporten
Kämpa för en egen säng

Två berg och en dal
Jag rullar nedför vardera
Varannan dag
En svacka känns mer
Än vad det är
Det får en att försöka gräva
Ifrån alla besvär
Det får en att utvecklas
Till den man blir
Det får en att tänka
Sig för
Minnas alla misstag som löd
Gör om
Gör rätt
Omvärdera siffrorna
Så exakt
Så att allt blir ett

26.10.09

Jag vann miljonvinsten på triss! Tristess!

Allt som är vanligt är tråkigt, oftast, därav har jag tråkigt idag. Allt är som vanligt. Jag lider av tristess, usch och fy.
Konstigt att det heter "tristess", egentligen. "Ess" inom kort är ju något ovanligt och bra, men iallafall, det heter ju "trist" också - vilket är utgångspunkten för känslan.

Inuti mig låter det såhär, nej jag vet att jag inte kan veta om det låter något eller inget alls inom mig, men! Den känslan som du får när du lyssnar på den har jag inom mig just nu.
En tomhet. En snöstorm. En rostig grind som gnisslar lika vilt som ett vildsvin. En olycka som formar sig till lycka. Vad ska man tycka?

68

Psykedelisk goth
Är som en exotisk grotta
Där träd erbjuder sten att plocka
Pyskedelisk goth
Är som ett djupt hav
Där sydamerikanska grodor hoppar
Av och an
Djupet är endast början av ett annat land

Blabla, att generationer kommer under tidlösa år

Vandraren tog en rutten gren
Och svepte runt i vattenpölen bredvid
Tillslut gick den av
Ungefär samtidigt som lampan släcktes
Eller, nej, förlåt
Lampan tändes men solen sänktes
Såklart, vad dum jag är
Jag är väldigt elak
Det borde ni tänka på
Hur elak jag faktiskt är
Sanningen är det dummaste som finns
Jag vill ge utlopp till det idag
Genom att göra ett upplopp i stan
Bollen är runt jorden kan vända
Hoppas det börjar att regna
Korn från andra sidan som vi lämnade
På grund av torka.. på GRUND av
Ja, vi gick faktiskt på grunden
Så vi flyttade dit
Där de inte riktigt hade kommit så
Långt med aggressioner och sådant
Som tar vattnet ur oss

25.10.09

När är punkten värdig att sättas, göra nu till då.

Punkten är som punk
Snabbt, kort och så enformigt att det blir stumt
Försöker sig på någon form av revolution
Och medveten irritation
Utan vapen, endast slutord

Meningsföljden är framtiden

det heliga helvetet långt innan närheten
före ärligheten och dess lögner imellan
min resa till fällan som planeras efter
varje jäkla enstaka himmelska steg
Ta mig på molnen
Det är där jag tigger
Regnet stiger över ytan
Min önskan är att göra
En stor kall gryta
Där jag blandar indigrenserna
Av människans begränsningar
Hur kan fred existera
Om lyckliga människor aldrig fantiserar
Hur kan meningar med livet finnas
Om alla bara klagar
Vad är syftet med skaftet till blomman
Om vi inte ska växa tills vi dör i krig
Jag, någorlunda, ber
Genom att tänka igenom det jag ser

Ute ur kroppen gör hemmet till bergstoppen, och som jag älskar det!

De olika valen kom med vågen
Som var vindarna
Vars vila var slut
Sommaren var över
Hundarna blev vargarna
Ljuset blev mörkret
Hemmen blev skogarna
In blev ut

Fjädrarna från fåglarna
Dalar sakta ner ifrån skyn
Slalom igenom luften
Glider de nedåt mot graven
Ja, den nedgrävda byn
Duvor sägs ha meddelanden
Om du har tur
Fjädrarna kan sopa bort all
Dust och dyn
Sätta in färsk jord för att märka steg i
En ny mur bör byggas först
Var rädd om det du törs
Våga göra det du är rädd för om du vill
Fånga upp din röst

Jag blir piggare när jag
Utkämpar en rond inom en säsong
Mot allt man måste göra i arbetets gång
Jag kan visa att jag syns
Genom att göra allt som man ska
I ett eget huvuddrag
Snöret till cellerna är något
Som vi alla måste ta tag i
Men det beror förstås på
Om ni vill finna dagen i början
Utanpå
Mitt i skogen finns den där
Bortglömda ån
Som träd har fallit över
Och det är för att allt
Lever i lugn och ro

Jag står vid skogskanten
Ryser över att somna in
Samtidigt som jag älskar lukten
Av blöt mossa som suger åt sig marken
Jag står vid skogskanten
Ryser över att stressa över alla möjliga ting
Samtidigt som jag älskar pulsen
Av trafiken, elektriciteten som utgör
Smuts i alla möjliga enheter

24.10.09

Dårhuset på kullen jobbar alltid för hårt med sin ende patient, han går alltid för långt på nerverna som har förlängts - Gå på nya!

Försenad, Försenad
Måste Det Alltid Vara Illa menat
Okej, Jag Gjorde Det Igen
Kom Försent Samt
Ignorerade Uppgiften Som Var Upp Till Kamp
Kom in i fas
Betyder det att samla sina sinnen
Som att samla alla olika "raser"
I olika grupper
En form som endast görs upp för trupper
Ja, då kan jag berätta för er
Att detta liv ska kräva något annat
Något mer
För jag lever inte på ett plan
Byggt på material
Utan jag gör allt spontant
Allt annat än rakt
Att sedan störta med ett plan
Som har kidnappat mig
Och överleva
Ser jag som positivt
Jag är en man av öde
Och, jo, jag förstår först nu
Att ödet vill ha något tillbaka
En vilja av att vara orakad
Vara säker på karriär och vad som bakas
Men, men, men
Att vara människa är lättare än att vara en
Man av män
Om man står ut så får man lika snabbt ett
Slag som säger du ska in
Du tappar realistiskt nog andan
Och nynnar på "Fools On The Hill"
Vart är livet på väg att landa
I graven hoppas guds andar
Men jag jag vill vara uppe bland molnen
När jag känner
Och nere vid den kompakta jorden
När jag tänker
Döden är bara en riktning som vänder
Ålder är bara en rädsla som bränner bort
All längtan och vilja
Gör varan kort
´Rea´ är ett medel
För att sälja med längre mått
Och jag undrar vad det är
Som jag har fått
Jag är torr
Men gillar vått
Mörker och regn är
Ett led som står på topp
Luften tynger mina lungor
Skosnörena binder mina fötter
Skärpet håller magen
Men magen styr valen
Jag undrar varför jag är över jorden
När jag undrar
Det är ett under att jag inte är begraven

Jag vaknar när jag öppnar fel dörr och inser att allt är en lögn, men för idag älskar jag sanningens överskattade lag

Jag går i sömnen
Följer drömmen
Mina önskningars stunder
Min personlighets grunder
Målet med livet är att leva klart
Men betyder det att det ska gå snabbt
Accelerera i fart
Slå högre i takt
För varje år
Jag går i sömnen för att leva farligt
Mellan liv och död
Jag gör det som känns behagligt
Ungefär som avslappningens medel med nål
Dämpa alla muskler och lev ut i dina sinnen
Flyg iväg
Utanför ögonhinnan
Spring igenom moln
Som det känns att springa
Med ett allt för stort linne
På en sommar äng med en medvinds tro
Låt mig använda
Blommorna för att ro
Jag komma blomstra
Som en revanschsugen vår
Över förväntan
Varje öre är
ett värdefullt År

20.10.09

Vi höres vid ögonen, ja, vi ses

Färgen brun är en tsunami av jord
Jag är en mulvad och nu är det dags att börja gräva i ord
För nästa vecka ska alla vara placerade på ett bord
Öronen mot varandra fredagen/den 23, kl. 14:55
Osynliga innan dess, om vi kan hålla oss att inte
Hålla varandra i tankarna

För ytligare information
Håll en tyst minut där du tänker på
Allt bra som du har gjort idag och på
Allt roligt som du ska göra senare
Lycka till och, nej, denna gång
Ska jag inte vara försenad

Hag

Hagel i gatan bildar hål i asfalten
Jag ler
Ser grus flyga som kastade kulor
Världsrekord, fast denna gång i antal mulor
Gatan blir vit av vrede
Jag står och ser sekunder kämpa igenom en epok, ett skede till världens förbannelse
Och jag tänker
"Åh, vad skönt med olika tankesätt
Inget som är fullständigt rätt"

Cura posterior

Tidigare än idag
Bekymmer är en överskattad vana
Senare än idag
Att oroa sig för något som man inte kan påverka
Att ångra något som man redan har gjort men inte kunde göra bättre
Jag hoppar längs strandkanten
Stannar upp
Låter väggen till våg springa in i mig
Kylan är hård
Jag, värmen, är mjuk och behöver styrka då
och då
Motsatsen kan endast botas med det motsatta
Jag vill fortsätta
Men först måste jag ställa allt till rätta
Så jag använder motsatsen och sätter mig ned
Vågorna blir allt fler
Tillslut har naturens helhet bestämt sig
Jag ska med i en storm som klassas mer som en resa
Jag ska hålla andan under ytan och föras med
Jag hoppas att jag vaknar där allt är kärt
Om inte så får jag kämpa genom en korrupt värld
Som lärt att inte ta något för givet
Tvivlet är en av människans störta fiender
Man ska inte använda fötterna för att kallas seglare

19.10.09

Låt mig dö framför era metspön
Jag är masken som behöver motsatser
Jag vill bort ifrån jord, jag vill till en sko
Som skaver, jag vill vara på gränsen till era dödstag
Jag vill till botten för att att komma till en högre belagd grav
Jag vill utnyttjas som slav under himmelrikets ankomstbal
Jag vill tänka på gott och ont medan jag slår vad
Jag vill vara neutral när jag håller ett politiskt tal
Men helst av allt vill jag falla av pinnen som roterar mina sinnen
Jag vill ut ur buren som kallar sig garage
Jag vill se i backspegeln hur det brinner upp i fasa att bli någon överskattad vintage
Som ruin eller dåtidens hemska säkerhet till att huset rasar och du slutar i bandage
Evigt unga vill alla vara, evig läckage vill endast toppen besvara
Genom liknelsen att det är som nålar av kärlek
Försök att hitta täthet samtidigt som du inser att det faktiskt är härligt
Stanna upp ett tag, strunta i allt som var
Dessa stunder är de ända som tillåter dig att göra riktiga val

18.10.09

Att så små saker kan göra en sådan stor skillnad
Helger och vardagar går till spillan
När man tänker sittandes utan att undra
Varför, varför man inte tar tag i tiden som står där
Ja, den står faktiskt där och inväntar ett slag
För den har betett sig riktigt uselt de senaste dagarna
Vad kan det bero på
Jag sover för lite och tänker för mycket
Tiden rundas i stycken
Men dess bäst-före datum går senare ut
Det är då jag vet att det är akut

17.10.09

Barndag

Jag känner mig som ett barn
Virar runt tankarna
Som jag virar ihop ett, eller varför inte flera, garn
En stillsam plats som snart släpper ankarna och tar fart
Landskap är till för att dras ifrån och flytta
Bilda öar och göra nytta
Så säg mig, nej förresten, ryt till mig:
"DRA HÄRIFRÅN, STICK!"
Jag skulle bli så glad
Det är vad jag längtar efter
Som varmchoklad att dricka under frusna nätter
Ett försäkrat vänskapsbälte

Den som genomgått ondskans spyor
Vet äkta godhet och kan varenda egenskap hos myror
Jobba hårt i motvind
För att nå fram till ödets grind
Tecken är täcken
De som gör det omöjliga möjligt
De som visar vägen till sängen
Av hjärta fylld med värme och gröna ängen
Ängen som har allt vi vill ha
Vi äger den och odlar därför det vi annars skulle ta
Vinden kan bli hård och allteftersom sängen är smal
Så kan man rulla av
Men jag hoppas att du följer tecken från och med idag

Tveka inte, det gör allt så mycket mer långdraget
Fråga dig själv om det är detta du vill överhuvudtaget
Innan
Du börjar
Annars kommer du föras i strömmen av andra
Återfödda ungar
Valet ska kännas självklart
Du ska vilja vara bar
För igår bör inte finnas
Det du tänker på finns, men du behöver inte tänka eller komma ihåg igår
För idag ska du känna dig utan sår
Och börja med att räkna tår

Strå, strå dra mig åt

Stråhatten jag bär
Är byggd av en hel värld
Dess centrum är runt
Men samtidigt
Ack
Så tunt
Jag håller vinden i koppel
Med armarna utsträckta
Jag står i verkligheten
Med fantasin urblekt
Jag lever för bra
Jag kan tänka på igår
Utan att tycka att jag hade det bättre eller sämre då
Jag
Behöver en
Knuff
Jag vill dö nedtrampad i smuts
Jag vill vara glad för att jag lever idag och inte igår

Varje strå i hatten är en klack i backen
Du kan inte ha händerna knäppta bakom nacken
Se vart du går
Där du trampar är där du står
Makten är kortvarig för de som är födda med blandat blod
Människans taktiker är något som vi inte förstår
Men alla är vi olika och politiker är maskinerna bland
Djurens historiska spår

om du lyfter ögonen

om du lyfter ögonen
ifrån kroppen
Som ett från botten
om du lyfter ögonen
ifrån kroppen
som ett fall ifrån toppen
ett strå, ett vasst sådant
allt balanserar lika vågat
ingen kan göra något säkrare än någon annan
ingen kan göra något utan att använda kannan
livet måste gå framåt för att ta slut
början måste fyllas på med energi ifrån döden för att startas lite på lut
vem vill vara perfekt?
vem vill vara rak i ryggen när du kan böja dig efter pengar
tecken regnar

Jag faller, nästan, genom varje beslut

Ta mig barfota
Jag vill känna vart jag går
För om jag känner vad som händer nu
Ser jag det som har hänt förut
Men, nej, det vill jag nog inte
Ta på mig stövlar innan jag går ut
Jag vill inte veta av min historia
Det kommer kanske att bli lika beroende
Som tobak likt snus
Depression, depression
Nej, nej
Kom sol, kom sol
Ja, titta vägen är upplyst
Kom så går vi ut
Med stövlarna
De nya
De behövs för att börja som rövare
Som lever på krut
Skjut mig upp
Upp är fram
Jag ska aldrig mera se bakåt på
Tiden när jag var stor som en hamn
Eftersom jag nu driver en egen
Och inte behöver låtsats över något, alls

Y

Vinden den blåser, medan solen kisar dess ögon
Jag vill gräva mig ned
För att komma upp
Världen är ett timglas
Vänds uppochner när
Den snurrar runt
Löven faller efter
Ett halvt år
Men de förs upp igen
När lika lång tid har gått
Jag undrar om världen är detsamma
Går på tid, ja
Som timglaset
I så fall så är det omöjligt att hitta en yttre frid

Svartfjäder

En svart fjäder vill lära sig att flyga
Men allt svart är dömt att falla
Jag vill slå mot vinden
Så att den tvingas skicka fjädern upp i skyn
För de vuxna säger att
Man inte får ta på svarta fjädrar
De kan vara giftiga
Hur, undrar jag då
De är ju ensammast i världen
Skilda från de vita duvorna som
Flyger längs träden av grönska
Ja, de som är på andra sidan gatan
Gatan som är gränsen där de gömmer
Allt som man bara kan önska

En runda, en sväng

Jag tror att jorden är bruten
Jag tror att människor är brutna
Och att vi alla egentligen bara vill bli
Lagade
Men hur lagar vi våra liv?
Om vi kan
Om vi kan dela våra brutna ben
Dela med varandra
Så tror jag att vi kan gå och skapa
En alldeles ny levnadsanda

Lava är fostervattnet som vill bryta sig ut
Det är vad som håller oss mänskliga
Brustna i grundens ytan till botten
Början till slut
Det utvecklar sprickor i vägen
Bredare och längre desto äldre tiden blir
Jorden är platt, det finns en ände
Vi har alla någon gång fallit pladask
Vi har alla någon gång blivit sända lika raskt
Som sekundvisarens runda
Rund är klockan
Men platt
Som allt

Återkommande Zebra, jag lever i den meningen - delad

Vakna upp ifrån en natts sömn
Känn grusgången som du gått i halsen
Drömmar är obalanserade chanser
Jag vill sova föralltid
Vakna tidigt
Vara trött
Balansera mellan drömmars motsatser
Dag och natt
Vitt och svart
Jag är en zebra
Jagad av krokodilers levnad
Krokodiler gröna
Att bli uppäten är som att bli krossad
Av ett träd
Naturens medel för mord
Är när vi går över gränser
Och där efter endast ser på
Ser på
Att se är att känna
På är att vara över
Att se på är att känna sig hög utan att ha tagit en drog utan endast bett en bön
Ta mig i mitt nackskinn
Med tänderna, såklart
Du ska vara min krokodil
Jag vill bli jorden som blir kvar

12.10.09

[gå]

med ryggen vänd
titta aldrig tillbaka
med synden utredd
känn nya synder bakas
ät och ta till vara
lär och känn spåren i gatan
gå en egen
okänd väg
om det är vad du känner och vill
[gå]
alla gå tillbaka till fantasin
[gå]
förgyll praktiken med teorin
sätt ihop, för samman
och aldrig mera i tur
bygg upp alla delar stadigt men
med ryggen vänd
titta aldrig mera tillbaka
känn solen värma på det förflutna
hör viljan prata till det gjutna
ändra form i motvind om det så måste
man måste må dåligt
för att lära sig att må bra
äkta godhet kommer ifrån
någon som känt ondska
ta mig i hand och för
mig in bakom grindarna
jag är redo att blomstra
och höja hindrena´

När lövet faller, föds jag i vilja att få det tillbaka till dess hem [milstolpe/ny början]

Jag ska ställa mig i en vattenpöl
jag ska vänta tills jag växer mig lång
min uppgift var att vänta tills det föll ett löv
för då skulle jag veta att jag hade högre ställning än trädet

Idag föll det ett löv, men jag
förstod direkt att det bara var början
det var som det såddes ett frö, för jag
kände att jag drogs ner i tröjan
som ett barn
som ett barn
som lånar sin fars kläder
allt för stort
får låta lätena från födsel leda åren som går
för att sedan stanna upp
och stillsamt lämna en betydande ton
jag är där just nu
lövet har just nuddat markytan och
de olika sinnena är åter tillbaka i grytan

Alla har milstolpar
alla går in i väggen
alla går på vägen
men det finns även dörrar
och diken
livets mening är att gå i dalar
för att utveckla sina personliga val
man ska ha erfarenhet ifrån varenda törn
om man vill känna till varenda hörn
idag föll detta löv
det var som jag lämnade ett svar
och gick över till en ny grad
centrum är mitten
vitt är början
från och med nu ska jag jobba mig uppåt
så att jag blir svart av lort
jag ska klättra i träden och upptäcka en ny ort

______________________________________________
Den sammanfattande tiden av mitt liv som jag nu sätter punkt för kan beskrivas på många sätt, med många olika saker. Idag, som är dagen, beskriver jag den med ett långt citat ifrån en låttext med namnet "Forever Begins" - Varför väljer jag då ett urklipp ifrån den texten? Jo den sammanfattar det gångna och det kommande, om tro och hopp. Hoppet som varit svagt börjar stärkas.
/Låt mig viska ljud av tystnad för födelse i lystnad, i morgon, tisdag den 13e oktober
-------------------------------------------------------------------------->>
"Ashes and snowfalls
I wonder when the roll call for heaven gon' come
forever gon come
It's a cold world
and I can never go numb
look
fear in the eyes
say I never gon run
sooner or later
I know the cheddar gon' come
for now I write the world letters
to better the young
On tree by jury
together we hung
Now we let our chains hang
and gang bang to maintain
...
those that doubt
Com' will soon believe
can't judge the weave
my lady had one
I'm more like a fool
for soul and passion
the price of gas rises
street life is pumpin' fast
lives is
I'm watch crash
and realize that we all survivors
no religion or race
whatever describe us
My guys do dirt do dirt
but never really talk about it
Forever begins
just because I thought about i
t"
<<-------------------------------------------------------------------------

Du ljuva hämnd, lövens bed ska få allt onödigt att somna igen

hösten bor i mitt sinne för levnad
hösten bor i min varma kropp förtvivlad
hösten är mitt allt
den som får mig att slippa vara konstant
det som får mig att tänka kallt och lika snabbt
som ösregnet från skyn
jag kommer upp som en blomma och skapar en by
i mitt huvud som vid tillfällen - utan förvarning - går upp i rus
vinden, ja, vinden den för med sig så mycket damm och grus
allt blåser förbi och med stegen har man sniffat i sig så mycket tid
att man går upp i ålder och trappstegen blir längre ifrån räcket
gränsen är livet bara jag når och orkar ta det som var för givet

hösten finns i mig året om
från lövens färger till någon liten storm
gör en piruett, snurra som Tellus - en tickande bomb
jag undrar vad som är gott och vad som är ont
jag undrar om bomber har goda effekter beroende på definition
javisst, säger vänster del av min hjärna som numera är ett zoo
en bomb kan vara allt som exploderar
vare sig det är illa menat
nu har gången kommit till mig
gången var lång men bomben stor
eldsvådan tryckte så
mentalt så har istiden spruckit upp
och floden den väntas rulla längs stenarna
den väntas skrika som korna på grönbete
den väntas bilda ett eget land
- ett hav där fiskar bildar hem
bilden blir stor och jag ska fullända den
för hösten har kommit på riktigt idag
och innan vintern ska jag bada i vad jag skapat
och ni, ni får ta
av kvarlevorna behöver jag endast en sak
min hand som har hjärtat av känsla och hjärnan av sinne kvar
resten, det får ni ta
jag byter skin varje halvår
jag tror det kallas reinkarnation
åter i köttet, ända ut till lilltån
jag behöver endast en hand
som i fiol

10.10.09

När jag har vaknat har jag drömt

ta mig på bar gärning
gör mig en gärning
kom på mig här
där du kan avslöja
ta mig på bar gärning
gör en god sak
upptäck mig när jag
gör något fruktansvärt
något som inte är
bra

Och dagen sken upp och sade;
"inte ska du ligga där och sova - nu ska du bada i blod, dela känslor mot kniven och fixa din vilja mot framtida kliven"

Mållös som jag var försökte jag göra mål som kan beskrivas som ett tydligt och rakt svar, detta hoppas jag komma med snart...

9.10.09

är botten nära till hands när de går och dricker?

trollbundna slag ifrån pinne av lag
är det så skolan var
vad synd att makten är borta
jag hade gärna vill känna av den torkan
ta mig till magin
jag vill lära mig latin
se mig genom rutan
jag vill resa med en skuta
allt ska ha brister
jag vill ha en skuta med hål
och hopspikade kvistar
se hur långt jag far
känna hur djupt jag faller
när jag sjunker som de fulla på en bar
ja, de som hatar allt annat än bajen

gör mig till en trådrulle

väv mig en stuga

sicksack ska det ske

väv mig en stuga

värme är mitt fängslande te

ett hus som flyter

ett hus som jag vill utvecklas i

som floden som befrias från isen

Isen som är den kalla brisen

den som flyger, landar och tillslut aldrig mera reser

så varför, varför är jag inte lika bra nu som då

varför, varför har en tråd dragits grå

tömd från syre

en luftbubbla av tortyrer

kanske har vintern börjat komma

kanske har mina sinnen börjat att somna

domna bort, bort ifrån verklighetens dåtid

jag behöver en mopp som för undan all frid

jag vill ha problem så att jag kan ta emot motvindens hed

ett berg är värt att klättra uppför

en väg är värd att beskådas

jag vill få allt befogat så

ta mig ut, tvina mitt hår och

väv det till en stuga, sicksack ska det ske

väv den långsamt, jag vill lida mer

annars kommer jag inte uppnå allt

som jag kan njuta av senare, du ser

allt som du tänker, du ber för

allt som du önskar, du känner

allt som tar själen inom och pressar så att det dränker

alla tidigare gränser