17.10.09

Barndag

Jag känner mig som ett barn
Virar runt tankarna
Som jag virar ihop ett, eller varför inte flera, garn
En stillsam plats som snart släpper ankarna och tar fart
Landskap är till för att dras ifrån och flytta
Bilda öar och göra nytta
Så säg mig, nej förresten, ryt till mig:
"DRA HÄRIFRÅN, STICK!"
Jag skulle bli så glad
Det är vad jag längtar efter
Som varmchoklad att dricka under frusna nätter
Ett försäkrat vänskapsbälte

Den som genomgått ondskans spyor
Vet äkta godhet och kan varenda egenskap hos myror
Jobba hårt i motvind
För att nå fram till ödets grind
Tecken är täcken
De som gör det omöjliga möjligt
De som visar vägen till sängen
Av hjärta fylld med värme och gröna ängen
Ängen som har allt vi vill ha
Vi äger den och odlar därför det vi annars skulle ta
Vinden kan bli hård och allteftersom sängen är smal
Så kan man rulla av
Men jag hoppas att du följer tecken från och med idag

Tveka inte, det gör allt så mycket mer långdraget
Fråga dig själv om det är detta du vill överhuvudtaget
Innan
Du börjar
Annars kommer du föras i strömmen av andra
Återfödda ungar
Valet ska kännas självklart
Du ska vilja vara bar
För igår bör inte finnas
Det du tänker på finns, men du behöver inte tänka eller komma ihåg igår
För idag ska du känna dig utan sår
Och börja med att räkna tår

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar