17.10.09

Strå, strå dra mig åt

Stråhatten jag bär
Är byggd av en hel värld
Dess centrum är runt
Men samtidigt
Ack
Så tunt
Jag håller vinden i koppel
Med armarna utsträckta
Jag står i verkligheten
Med fantasin urblekt
Jag lever för bra
Jag kan tänka på igår
Utan att tycka att jag hade det bättre eller sämre då
Jag
Behöver en
Knuff
Jag vill dö nedtrampad i smuts
Jag vill vara glad för att jag lever idag och inte igår

Varje strå i hatten är en klack i backen
Du kan inte ha händerna knäppta bakom nacken
Se vart du går
Där du trampar är där du står
Makten är kortvarig för de som är födda med blandat blod
Människans taktiker är något som vi inte förstår
Men alla är vi olika och politiker är maskinerna bland
Djurens historiska spår

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar