23.9.09

Regnbågar uppstår aldrig som hela

När du faller som en stråle
Bildar du en båge
När du faller som en stråle
Regnar du nedåt med råge
När du faller som en stråle
Visar du de sammanfattande färgerna i gården
För det var vad jag kände när jag gick nedåt
Mot staden
För det var något som hände när jag närmade
Mig den sociala fanfaren
Liv blommande här
Av mänskligt naturliga skäl
Men hur kunde allt som var likt
Vara så olikt när det utgick ifrån födelse
Och allt olikt vara så likt
När det kom till döden
För det var vad jag kände när jag kom fram
Till staden
För det var det som hände när jag stötte
På karnevalen av vardagen
Som ett dödligt slag
Mot ett plexiglas
Som solens värme
Mot den hängdes
Kropp
Inget svett
Systemet var slut
Allt har sin botten
Och nu var det akut
Ingen luft fick jag fram
Jag stod böjd och endast tårar
Var kvar att lämna
Endast min kropp var till för att bestämma
Vad jag kände just där
Vad som hände när jag bytte själ
Haltade sakta till en annan värld
Följde efter guldspår
Jag hade inget annat val
De tärde på mitt sinne
Och jag föll i fallets månad
Och jag föll i lövets rodnad

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar