27.8.10

våra jordar omringade av stjärnor (vintergatan)

snigeln med runt skal vi rider
vi är hamstrar som springer i hjulet
under kvällen, får belysningen
att fungera, ger blod till behövande

vi sliter, springer så mycket att
ormens skinn rensas, det
som säger sig skydda, men i själva
verket håller den oss bara
borta från sanningen - en skatt så
brutalt fantastisk att man
inte tror att den finns, allas moder
över det mörka täcket
vakar över vårt liv, håller i famn
gungar - styr över val -
väger våra fötter och deras steg
gungar tills vi somnar in
och aldrig vaknar igen

ormen får fler fläckar för varje gång
de lyser starkt, lysande vitt
vi blir blinda - okänt område - hjälp
oss fram, skaka hand, hjälp
oss upp på benen igen, vill känna igen

slemmet som kommer
underifrån snigeln är en
mantel som bara blir längre
och längre, tar över områden
sprider sig långsamt, ingen märker
blir ingen panik, men början på slutet
har nu tagit fart, siktat in sig på mål, det
är vi som styr, men vi är inte medvetna om vart

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar