och fiskade vid ström, hur de njöt, riktigt log -
jag kände glädje komma och värma vilket
fick mig att tänka; varför ska jag arbeta
när jag kan resa och bara leva, stå
stilla, låta tankarna gå som de
vill, inte låta blodet stressa -
stå i kö och tuta meningslöst
beklaga sig att de blir
försenade till mötet
med en person de
egentligen inte
gillar alls
men jag insåg snabbt att det var inget
jag kunde göra åt vid tillfället
det får vänta något år, för jag har inte
fått lov av någon - innerst inne
vill jag helst avsluta det jag påbörjat
innan något annat släpps ut på
vägen, in till rummet - riskerar att bli
påkörd eller bli klämd i dörren
då jag inte kan rikta mina ögon åt vänster
och höger på samma gång
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar