20.8.10

vulkanen åt oss alla

gamla gator där färskt saliv bubblar
delar av mur har rasat och kastar ögonen längre
graffiti återfinns med gamla slagord
gravar efter en död revolution, det hela blev kalkon
tar upp en sten och slänger riktat mot
strömmen - de glömde att ta med en av sina vänner
jag lägger mig ner, mitt på gatan och
väntar på att en bil ska komma, men det kommer
aldrig någon, finns inte längre något liv
och när inget liv finns, finns inte heller död, jorden
är ett hjul som sitter fast i lera, snurrar
runt i onödan, går om allt igen och igen, når aldrig
slutet - endast det vi alla känner till

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar