En stund

Att se ett bergs oskuld
blåsa iväg
Är som att föda
egna besvär
Framtiden är
dig kär

Efter en
lång färd
Igenom ungdomen
Bemötte vi allt
som vi en
gång lärt
Då är
dig värd

Att anpassa då
till nu
vara som att höra
de som kvävde sig
i en stor ugn
av blottat lugn
En synlig chans
på att avluta en strid
som än låg i gung
Nu är tungt, men det
fortsätter endast en stund