Fasliga världar

Fasliga världar 

ta mitt liv utan rädsla

jag har gått i många bäckar

som har ringlat sig fast runt fötterna minna

och nu jag gå med bojor av lera

Minor i varje hörn

explodera min kropp av innebörd

den innehålla mig och bara jag

som du en gång sa, du bör ge svar

till berörda parter inom dig som ta

kärran tillbaka till stjärnan zeta

Som barn jag var hel

även om jag ansåg det som två av tre

jag såg framåt med ögon i nacken

gick uppför backen och märkte de

som letade i den fördjupade stacken

 

Havets gränsar, ingen som längta

lika mycket att få bli fri

vid kusten jag gå och vad jag flämta

åren går utan att ridån slår i

teatern brister på talang, den faller som kontant

berget rasar och havets ess flinar en ruskig min

Farväl till mördrar

Farväl till dåtida hem

som ligger i stenhögar

som ligger i dem

tur och retur ni en gång var

men nu dagen kommit och där den far

med vågens rättvisa och lag

stå inte i vägen när tanken tar

beslut av  ökända öden och svar.