Jag hör en mångfaldig sång
Som ingen tycks hålla med om
Takt och horn, ojämn och nedgången - ingen tång
Som kan skruva åt kugghjul eller böja tillbaka humör
Men vad är det som jag hör?
Mannen med pistol leder ton
Och skjuter de fattigas ord
Alla ler i protest
Darrar som de föråldrades käpp
Och går framåt med en haltande rest
Rädslans best är stark nog för att kasta
Ett lasso stort som fånga paraden lång
Och trycka på magen för att höra allsång
Jag skrattar av första syn
Men sedan gråter jag bort mitt första lager hy
Och ser sanning i ledarens ögon
Som skjuter ut gastar av vemodiga bördor
Något positivt är över och kommer aldrig tillbaka
Endast en eftersläntare av motsatsens lakan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar