Bekymmer är en överskattad vana
Senare än idag
Att oroa sig för något som man inte kan påverka
Att ångra något som man redan har gjort men inte kunde göra bättre
Jag hoppar längs strandkanten
Stannar upp
Låter väggen till våg springa in i mig
Kylan är hård
Jag, värmen, är mjuk och behöver styrka då
och då
Motsatsen kan endast botas med det motsatta
Jag vill fortsätta
Men först måste jag ställa allt till rätta
Så jag använder motsatsen och sätter mig ned
Vågorna blir allt fler
Tillslut har naturens helhet bestämt sig
Jag ska med i en storm som klassas mer som en resa
Jag ska hålla andan under ytan och föras med
Jag hoppas att jag vaknar där allt är kärt
Om inte så får jag kämpa genom en korrupt värld
Som lärt att inte ta något för givet
Tvivlet är en av människans störta fiender
Man ska inte använda fötterna för att kallas seglare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar