hösten bor i min varma kropp förtvivlad
hösten är mitt allt
den som får mig att slippa vara konstant
det som får mig att tänka kallt och lika snabbt
som ösregnet från skyn
jag kommer upp som en blomma och skapar en by
i mitt huvud som vid tillfällen - utan förvarning - går upp i rus
vinden, ja, vinden den för med sig så mycket damm och grus
allt blåser förbi och med stegen har man sniffat i sig så mycket tid
att man går upp i ålder och trappstegen blir längre ifrån räcket
gränsen är livet bara jag når och orkar ta det som var för givet
hösten finns i mig året om
från lövens färger till någon liten storm
gör en piruett, snurra som Tellus - en tickande bomb
jag undrar vad som är gott och vad som är ont
jag undrar om bomber har goda effekter beroende på definition
javisst, säger vänster del av min hjärna som numera är ett zoo
en bomb kan vara allt som exploderar
vare sig det är illa menat
nu har gången kommit till mig
gången var lång men bomben stor
eldsvådan tryckte så
mentalt så har istiden spruckit upp
och floden den väntas rulla längs stenarna
den väntas skrika som korna på grönbete
den väntas bilda ett eget land
- ett hav där fiskar bildar hem
bilden blir stor och jag ska fullända den
för hösten har kommit på riktigt idag
och innan vintern ska jag bada i vad jag skapat
och ni, ni får ta
av kvarlevorna behöver jag endast en sak
min hand som har hjärtat av känsla och hjärnan av sinne kvar
resten, det får ni ta
jag byter skin varje halvår
jag tror det kallas reinkarnation
åter i köttet, ända ut till lilltån
jag behöver endast en hand
som i fiol
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar