Jag tror att människor är brutna
Och att vi alla egentligen bara vill bli
Lagade
Men hur lagar vi våra liv?
Om vi kan
Om vi kan dela våra brutna ben
Dela med varandra
Så tror jag att vi kan gå och skapa
En alldeles ny levnadsanda
Lava är fostervattnet som vill bryta sig ut
Det är vad som håller oss mänskliga
Brustna i grundens ytan till botten
Början till slut
Det utvecklar sprickor i vägen
Bredare och längre desto äldre tiden blir
Jorden är platt, det finns en ände
Vi har alla någon gång fallit pladask
Vi har alla någon gång blivit sända lika raskt
Som sekundvisarens runda
Rund är klockan
Men platt
Som allt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar