10.10.10

tåra

låt det rätta mörkret infinna sig
lätt fuktigt, som om det vore ett skynke
gå igenom en garderob med kläder
hängandes, avrättade, dömda till döden
för allmän betraktelse

låt det rätta mörkret infinna sig
i det falska, övermogna ljuset - gult
liknande den utgångna mjölkens lukt
gått ut från hem av ren frustration, vill
bort från allt, precis som den vilsna fågeln
uppe i skyn - huset är kroppen, men den ger
ingen ork att gå emot vind
å separera från familj

bevara inte böner
de håller inte i längden
om man tjatar tappar de
värde å ignoreras

be inte, du kastar bara bort
tiden och kommer inte minnas
det som fick dig att växa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar