använder gräset som skydd, likt tigern
när den smyger på sitt byte
och som en struts
för den utan förvarning ner
huvudet i marken, greppar tag i masken,
gör en sågande
rörelse för att
få upp den,
slita bort; inte längre teater, inte längre
gnida hy mot varann, utan slå skelettet
å frambringa den klang
som skapar det ljus
de verkar tro att de kan
upplysa andra med, när det egentligen
är käpprätt åt helvete, helt och hållet
tvärtom
kan endast få dem att förstå
genom att gå fullt ut,
skrika så högt
att inget hörs,
likt dirigentens långa,
gråa hår fattas av dramatiska
toner utan slut;
röra på näbb
utan ljud -
äta upp
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar