då jag kan börja måla igen,
slänga färg till tonerna av musik,
dra med penseln efter vinden
som komma in genom det öppna
fönstret, bära fågelkvitter
och solskenet, en del av värmen
men inte så mycket
att färgen stelna direkt; då blir
jag ensam med mitt svett,
kan inte uttrycka den press jag
utsätts för, press eftersom
det inte längre blir av nöje, utan
tiden jag har kvar innan
jag måste sätta på tubens kork,
skruva upp en flaska
med kall vätska i - få i mig en
annan bild, börja om
på annan ö i floden som mitt
blod kallar kvarter, bo i
alla hus innan jag flyttar till
det perfekta husets
hus, bestämt mig; går djupare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar