influerad av musik, försöker han fånga det osynliga, som tid, som vind
en fjärilssamlare, men ingen behöver uppleva lidande
alla får behålla liv, inte stå gömda bakom färger som inte längre gäller
de kommer till honom,
men ingen blir tvingad
han tecknar ej, utan bäddar; täcket är en stjärnhimmel
utgjord av smatter från granater, vilka blir nålar som syr nya kläder
i form av ett samhälle - duken han målar på är en duk
för kök, känslor sitter runt bordet den ligger på, väntar på att få färg
den här var, jag vet inte. jag tycker om den. mycket. den var mjuk på ett sätt. som om mellanslagen väver samman orden och suddar ner alla vassa kanter. finns ingenting att skära sig på. ändå är den så stark, tydlig. skarp.
SvaraRaderasv: flera gånger har jag funderat på att ta bort min blogg helt. radera alla ord alla bilder allt jag någonsin lagt upp. men det kommer ju ändå inte försvinna. de finns ju ändå kvar där ute.. det är lite skrämmande om man tänker på det.