även om de inte lever,
symboliserar, ger en känsla av att något händer,
likt äggen kläcks, mina
kinder får sprickor i sig, även om de inte
spänns, ljusstrålar, är
laser som bränns och mina vita väggar byts snart
ut mot en värld full av
förväntan, likt deras gud ser den, medan
vi ser den som svart
och vit, han glömde att ge oss glasögon och därav
ser vi inte ens han/
hon/det, vilket får mig att sluta tro direkt
sv: absolut, det är borttaget nu. jag förstår vad du menar, jag tror att jag skulle föredragit samma. det är inte löjligt, tycker jag.
SvaraRaderakänner igen mig i orden. de där om avklädnad och socialfobi. vet att jag var så förut. vet att lite av det finns kvar, fast kanske på ett annat sätt.
och man kan skriva om, ord. de går att radera eller sudda ut eller strycka över. uttalade ord går inte att dra tillbaka ner till stämbanden. det skrämmer mig lite. jag har alltid föredragit att skriva framför att prata. så, nu kanske du känner mig lite lite mer.