gassag

knastrar när
vi går genom
luft av mörker

toppen ramlat från
grundens stomme
försökte nå långt
över gränsen

dåtiden brinner upp
torra kryckor
kunde ha rasa ihop

tyg rivs sönder
ser nu längre
känner nu äkta värme
hör allt på direkten

fönstret som alltid
varit stängt öppnar nu upp
med ett gnissel
och släpper in den friskaste av
syre som smörjer
får fönstret att synas mindre