nål genom hy
hål i jordens atmosfär
tar in rymd
alla lär känna varandra
allt sätts ihop
under mörker, tystnad
hör du regnet?
allt faller på plats, återgår
till dess grund
fri att skapa något nytt
när tiden står
och inväntar de långsamma
ingen brådska
det dödar den välbehag
som vi lever för
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar