Grov till dess sked av godhet
Med ett varmt leende tar hon in kylan välkomnande
Hon trivs i det okända
Där hon inte vet om hon kan bli lika snabbt bland de insomnande
Hon tar dagar som de är
Låter allt växa om de vill göra det
Låter allt hållas vid liv om det är vad som önskas
Och just här
Vet man inte när
Men det är förfärligt sant
Att drömmar går ihop med en annan värld
Att kanten blir mitten på allt som annars är isär
Hon säger
"Sitt inte där"
Hon vill att alla som vill
Ska hoppa över och till
Deras rädslas ringande nej-skäl
Som en vind av synligt hår
Står hon stillsamt och ser på
Följer med när hon ska
Men helst stannar hon kvar och
Inväntar svar ifrån varje syn som
Vill säga något till tals
Hon förstår när man vill
Men man måste våga röra en min
Innan hon bjuder på tillgivet sinne av frihet
Men ingen, nej, ingen vet
Om hon finns här eller i tankens realistiska verklighet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar