Den djupa skogen
Tar ifrån mig orden
Den djupa skogen
Är som ett roder
Till min hjärna
Koppla av och låt dig
Färdas
Genom spindelnät
Så täta
Nya ögonhinnor av
Väta
Vänj dig vid natur och
Spänning
Gråt inte när du känner en
Vändning
Allt är i räkning
Hela tiden
För att sedan
I slutet
Summera alla
Uppgångar som var mitt i sitt skratt
Till
Nedgångarna som var en mardröm i
Tragedi
Regnet i skogen faller och
Väcker dig till liv
Livet säger att regnet tar med det som
Är gammalt, smutsigt, nergånget skit
För att vattna dig så att du växer en bit
Du är en krita som har risk att torka ut
Du behöver vatten för att måla din livslängd
Flera mil
Milen är flera över världens utskickade kartor
Finns det flera världar
Också
Eller är det bara lador som
Ateljéer
Måla ett självporträtt för att resa renen
Besegra älgen för att segra vid eden
Gör det du hör för att föra det som dör
Ner i havet