Ånglokets moln över denna jord

Jag
Befinner
Mig
På ett moln av
Okunskap om vad
Som ska
Hända

Jag känner mig
Öppen
Känner inte
Min kropp
Ser blommor
Som satelliter
Långt bort
Bortom mardrömmen
Där allt är mjukt
Och ger hopp

Jag sänder min
Energi till
Dem
För att
Skapa en tråd
Som nerver
Som rötter
Jag vill kunna gå
Från
Mörkt till ljust och
Tvärtom
Men
Det
Är
Inte möjligt att kunna
Kontrollera ett liv
Som inte klarar av att
Vara torrt

Jag
Befinner
Mig
På ett moln av
Okunskap om vad
Som ska
Hända
Jag trivs trots allt
Jag behöver inte känna
Någon press
Jag tänker på hur
Otroligt det är att
Jag inte behöver vara
Smart
För att inte känna av något
Hat
Innan så trodde jag
Att de inte visste helheten
När de gav sig på
Men nu vet jag inte vad de
Inte tål