11.11.10

hur, när, vart? (tidlöst)(( när man dött))

kan kalla mig konstnär
på ett sätt - när
kommer jag börja göra
konst? när kommer
jag göra något man inte
kan se när det är gjort?
(även om det är den
negativa sidan av
ordet, så är det
alltid något)

_____________________

de flesta förträffliga konstnärer
är självdestruktiva -
man måste dö några gånger
i livet innan man vet vad
leva är, smakat frukten från
andra sidan och har något
att jämföra med -
läsa igenom boken för att sedan
kunna sammanfatta på en baksida
vika pappret, så man lättare kan riva
blöta färgen, så man kan se alla nyanser
enda fienden är jaget
då det finns flera -
likt invånare i staden
kallas efter stadens namn
fastän de är enskilda individer
enda fienden är det inre
släpp ut och gå mot vinden
det skapat, håll andan tills det är över

själv är jag nästan självdestruktiv, dock
psykiskt, tänker för mycket, blandar
med känslor, verkar aldrig kunna
släppa ut allt vilket gör det
osynligt då det är allt
eller ingeting alls

hinner inte skriva ut innan nästa
påbörjas, kartor läggs på varann -
jorden faller åter på plats
nu över en kista, kall
kroppen förlamad, hittar inte ut -
huset brinner, elden omringar

som om jag inte kan hålla
balansen på en trottoar
tappar och faller mot
en långtradare utan
fungerande ljus

flak över, inget ljus - ser inget
känner inget, tror endast
att det är tjocka, stora
moln som täcker
månen och
passerar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar