en vulkan laddad med känslor
redo att ge allt den har, låta det
ge sig av mot sitt mål, ge igen för
allt den känner på grund av det
fin som en finne
ojämnt fördelat, för många som
tycker samma sak, hon slår för
många slag på samma ställe att
det blir ömt och inte hänger med
osynlig klädklämma
drar hud till sig, spänner, kunna
läsa kartan när den torkat
likt en bröstvårta vara dörren in
till matsalen för det nya livet
Det kan nog stämma.
SvaraRaderaMin dator lägger automatiskt till e-postadresser när dom står så i kommentarer.
Men ja, de är nog jag.