klockan är rastlös
själv går jag barfota på en äng
som står i brand
lågor likt nålar
smärtan av väggar som pressar
är ingeting jag känner
verkligheten är drömmen och
det enda jag tänker på är en picknick
äta på okänd mark
flytta ut, gå igenom grindarna
hoppa i rör
lösa korsorden före dig
det är nu vi får reda på om vi älskar
varandra för alltid öppet
som döden sitter ihop med livets röster
ekar i det tomma rummet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar